Minnen från Sävarådalen och Holmön (Mish)


Hem Kontakt Logga in
Albumlista Senast uppladdade Senaste kommentarer Mest visade Topplista Mina Favoriter Sök
Hem > Holmöarna > Stora Fjäderägg

Vbm_73Fb.tif
Vbm_73Fb.tifFiskarstuga från 1700-talet på Stora Fjäderägg. Strömmingsfiskare bodde i stugan, liksom säljägare. Saltbod för insaltning av strömming inrymdes i stugan. Bilden togs på 1920-talet och stugan är borta sedan lång tid tillbaka.Foto: Ragnar Jirlow, Nordiska museet, 1920-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_73Fc.tif
Vbm_73Fc.tifFiskarstuga från 1700-talets början på Stora Fjäderägg. Bostad fanns i övrevåningen, och saltbod i nedrevåningen. Stugan kallades "Prästgården", och fönstret på gaveln torde härröra från en kyrka, oklart vilken. Stugan revs och flyttades till Holmön, där den blev del av ett bostadshus.Foto: Ragnar Jirlow, Nordiska museet, 1920-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_73Fg.tif
Vbm_73Fg.tifFiskarstuga från 1700-talet på Stora Fjäderägg. Observera skorstenen på taket och märkena efter sälskinn på väggen. Bilden togs på 1920-talet och stugan är borta sedan lång tid tillbaka.Foto: Ragnar Jirlow, Nordiska museet, 1920-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_74Be.tif
Vbm_74Be.tifFiskarstuga från 1700-talet i dåvarande hamnen på Stora Fjäderägg. En del av dessa stugor uppfördes av Österbottningar, och 2-3 båtlag kunde inhysas i varje stuga. I dag (2014) finns endast en kvar på sin ursprungliga plats i den före detta hamnen (gamla hamnen).Foto: Ragnar Jirlow, Nordiska museet, 1920-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_74Bq.tif
Vbm_74Bq.tifFiskarstuga från 1700-talet på Stora Fjäderägg. Denna stuga kallades "Prästgården" eller "Pell-Pers". I likhet med de andra fiskarstugorna på Stora Fjäderägg förutom en, är den borta sedan länge, men den stora stenen framför dörröppningen ligger kvar ännu på 2010-talet.Foto: Ragnar Jirlow, Nordiska museet, 1920-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_128.tif
Vbm_128.tifFiskarstugor i gamla hamnen på Stora Fjäderägg med gistvallen till vänster där nät hängdes på tork. Ursprungligen fanns tolv dylika stugor. Alla förutom en är på 2010-talet borta sedan länge.Foto: Ragnar Jirlow, Nordiska museet, 1920-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_1202_12.tif
Vbm_1202_12.tifHedparti på Stora Fjäderägg.Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_2082_10.tif
Vbm_2082_10.tifStora Fjäderägg 1987. Husen från vänster: Bagarstuga,tvättstuga, gammal fyrväktarbostad och nyare dito.(fyrväktarebostäderna sammanbyggda, är 2013 vandrarhem). Fyren t.h. byggdes 1851 och förhöjdes 1914. I bildens mitt syns en spång av cement.Foto: Bo Sundin. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_2082_11.tif
Vbm_2082_11.tifStora Fjäderägg. Husen från vänster: Bagarstuga, tvättstuga, gammal fyrväktarbostad och nyare dito (fyrväktarbostäderna sammanbyggda). Fyren till höger byggdes 1851 och förhöjdes 1914. I bildens mitt syns en spång av cement.Foto: Bo Sundin, 1987. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A1202_3.tif
Vbm_A1202_3.tifStora Fjäderägg. Tomtning på öns NO del, troligtvis tillkommen mellan år 1000 och år 1200. Svenska Akademins ordlista definierar ordet "tomtning" som "husgrund och dylikt". Definitionen gäller i första hand för kustmiljöer.Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A1202_4.tif
Vbm_A1202_4.tifStora Fjäderägg. Tomtning på öns nordösra del, troligen från perioden 1000-1200. Svenska Akademins ordlista definierar ordet "tomtning" som "husgrund och dylikt." (Definitionen gäller i första hand för kustmiljöer).Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A1202_5.tif
Vbm_A1202_5.tifStora Fjäderägg 1975. Tomtning på öns nordöstra del. I bakgrunden skymtar mistsignalhuset, byggt 1916 och rivet någon gång mellan 1975 och 1980. Tomtningen förmodligen tillkommen mellan år 1000 och år 1200. Svenska Akademins ordlista definierar ordet "tomtning" som "husgrund och dylikt." Definitionen gäller i första hand för kustmiljöer.Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A1202_8.tif
Vbm_A1202_8.tifStora Fjäderägg 1975. I bakgrunden skymtar mistsignalhuset, som revs på 1980-talet(?).Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A1202_9.tif
Vbm_A1202_9.tifStora Fjäderägg 1975. I bakgrunden skymtar fyrtornet och luftbevakningstornet.Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A1202_10.tif
Vbm_A1202_10.tifTomtning på Stora Fjäderägg, som bör ha tillkommit någon gång mellan 1000-talet och 1200-talet, och upphovsmännen torde ha varit säljägare.Fyrtornet skymtar i bakgrunden.Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museum.toer
Vbm_A1203_1.tif
Vbm_A1203_1.tifStora Fjäderägg 1975. Öns östra del. I förgrunden t.v. en tomtning. I bakgrunden en träspång som gick från fyren till det senare rivna mistsignalhuset.Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A2082_7.tif
Vbm_A2082_7.tifFyren på Stora Fjäderägg. I bakgrunden syns fyrvaktarbostaden och fyrmästarbostaden längst till höger, som sedan 1984 är fågelstation.Foto: Bo Sundin 1987. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_Br20823.tif
Vbm_Br20823.tifFyrpersonalen på Stora Fjäderägg har fått besök. I bakgrunden syns fyren. Fotot är förmodligen taget på 1920-talet, av damernas hattar att döma. Kommentera gärna om ni känner igen personerna.Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3374_4.tif
Vbm_K3374_4.tifStora Fjäderägg. Från vänster: Ulla Lövgrens stuga, en redskapsbod, Thorbjörn Anderssons bod och Kråkstugan.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3374_5.tif
Vbm_K3374_5.tifBild från nya hamnen på Stora Fjäderägg. Holmön skymtar i bakgrunden.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3374_7.tif
Vbm_K3374_7.tifStora Fjäderägg 1985: Kråkstugan till vänster och Ragnar Fredrikssons (1923-2003) fiskarstuga till höger. Han var Holmöns siste yrkesfiskare på heltid till 1976. Stugan ägs nu av brodern Börje samt Sten och Mats Fredriksson, de sistnämnda barn till Ragnars bröder Ivar och Fridolf.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3374_8.tif
Vbm_K3374_8.tifStora Fjäderägg. Från vänster: Ulla Lövgrens stuga och kanske utedass samt Thorbjörn Anderssons redskapsbod och fiskarstuga.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3374_14.tif
Vbm_K3374_14.tifStora Fjäderägg. Betongspången upp mot fyren i närheten av hamnen.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3374_18.tif
Vbm_K3374_18.tifKlapperstensfåror, s.k. "fjäror", på Stora Fjäderägg, som fått sitt namn därav.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_13A.tif
Vbm_K3375_13A.tifStora Fjäderägg 1985. Från vänster: Gamla snickeriet, utedass, ved-och redskapsbodar samt kombinerad tvätt- och bagarstuga.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_14A.tif
Vbm_K3375_14A.tifStora Fjäderägg 1985.Till vänster en tvätt- och bagarstuga, i förgrunden t.h. gamla fyrvaktarbostaden som numera (2014) är STF:s vandrarhem, och längst bak t.h. en fågelstation, inrymd i gamla fyrmästarbostaden.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_19A.tif
Vbm_K3375_19A.tifFyren på Stora Fjäderägg, med en träspång i förgrunden. Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_20A.tif
Vbm_K3375_20A.tifFyren på Stora Fjäderägg, med träspången som leder upp till den.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_21A.tif
Vbm_K3375_21A.tifStora Fjäderägg. Fyren, med träspången som leder ditupp.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_22A.tif
Vbm_K3375_22A.tifFyren på Stora Fjäderägg, byggd 1851 och förhöjd 1914.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_24A.tif
Vbm_K3375_24A.tifStora Fjäderägg 1985. Fr.v. de hopbyggda fyrvaktarbostäderna, och fyrmästarbostaden längst t.h.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museum.toer
Vbm_K3375_26A.tif
Vbm_K3375_26A.tifFyrtornet på Stora Fjäderägg.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_30A.tif
Vbm_K3375_30A.tifStora Fjäderägg. "Kummel" el."båk" som byggdes av Lotsverket ca 1890 och som användes som riktmärke av sjöfarande.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_31A.tif
Vbm_K3375_31A.tifGistvallrösen på Stora Fjäderägg. Här stod en gång gistvallstolpar, på vars ställningar fiskenät hängdes på tork.Foto: Kenneth Åström. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_32A.tif
Vbm_K3375_32A.tifStora Fjäderägg. Ca 1890 uppförde Lotsverket detta "kummel", att användas av sjöfarande som riktmärke. Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3375_35A.tif
Vbm_K3375_35A.tifStora Fjäderägg. Strandparti på öns sydöstra sida.Foto: Kenneth Åström juni 1985. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3912_24.tif
Vbm_K3912_24.tifStora Fjäderägg. Tomtningar, förmodligen tillkomna under perioden 1000-1200 e.Kr. (Fotografen Lars-Göran Spång är arkeolog.)Foto: Lars-Göran Spång. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3912_25.tif
Vbm_K3912_25.tifStora Fjäderägg 19??. Tomtningar,från ca. 1000-1200 e. Kr.I bakgrunden syns fr.v. fyrvaktarbostaden, som numera (2014) är vandrarhem och fyrmästarbostaden, som sedan 1984 är fågelstation. Fyren skymtar längst t.h.Foto: Lars-Göran Spång. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3912_26.tif
Vbm_K3912_26.tifStora Fjäderägg. Tomtning ,troligen från perioden 1000-1200 e. Kr. Denna tomtning är utgrävd av arkeologen Noel Broadbent.(Fotografen som tog denna bild, Lars-Göran Spång, är också arkeolog.)Foto: Lars-Göran Spång. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3912_27.tif
Vbm_K3912_27.tifStora Fjäderägg 19??: Tomtningar troligen tillkomna ca 1000-1200 e.Kr. Termen "tomtning" används för lämningar efter strandnära byggnader, vanligen enkla kojor, i maritim miljö, där marken används som golv. Riksantikvarieämbetets definition är: "lämning efter byggnad i form av vallar eller murar kring golvyta i marknivå eller med försänkt golvyta". Tomtningar är vanligast efter Norrlandskusten. Lars-Göran Spång, som tog bilden, är arkeolog.Foto: Lars-Göran Spång. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3912_28.tif
Vbm_K3912_28.tifTomtningsområde på Stora Fjäderägg. I bakgrunden anar man havet. Lars-Göran Spång, som tog bilden, är arkeolog.Foto: Lars-Göran Spång. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K3912_37.tif
Vbm_K3912_37.tifStora Fjäderägg 19??: Någon sorts röse (gistvallsröse?) i förgrunden. Mitt i bilden är "kumlet", ett riktmärke för sjöfarande. Fotograf var arkeolog Lars-Göran Spång.Foto: Lars-Göran Spång. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_onum_0.tif
Vbm_onum_0.tifStora Fjäderäggs fyr. Kliché årsbok 1926,sid. 142. "Ett örike" av Ellen Vleugel. (Tidskriften "Västerbotten")Fotarkivet, Västerbottens museum.toer
StFjBeHo019.JPG
StFjBeHo019.JPGStora Fjäderägg 2013: Kråkstugan till vänster och Ragnar Fredrikssons (1923-2003) fiskarstuga till höger. Han var Holmöns siste yrkesfiskare på heltid till 1976. Stugan ägs 2014 av brodern Börje samt Sten och Mats Fredriksson, de sistnämnda barn till Ragnars bröder Ivar och Fridolf.Foto: Bertil Högdal 2013-07-13admin
StFjBeHo025.JPG
StFjBeHo025.JPGKråkstugan ägs sedan 2005 av Holmöns Båtmuseum. Den timrade delen av stugan flyttades från trakten av Laxögern i Täfteå skärgård och den andra delen från den gamla hamnen (den nya hamnplatsen tillkom 1918). Namnet "Kråkstugan" tillkom efter holmöbornas skämtsamma benämning av täfteborna ("täftkråken" = täftekråkorna). Stugan ägdes från 1918 av de två täfteborna Gustaf Andersson och Karl Anton Sundström. Deras efterkommande skänkte den till Båtmuséet.Foto: Bertil Högdal 2013-07-13admin
StFjBeHo027.JPG
StFjBeHo027.JPGSvalen inom ytterdörren till Kråkstugan.Foto: Bertil Högdal 2013-07-13admin
StFjBeHo028.JPG
StFjBeHo028.JPGInne i Kråkstugan på Stora Fjäderägg. Skänktes av ägarna till Holmöns Båtmuseum år 2005. En del är flyttad från gamla hamnen och för övrigt från trakten av Laxögern i Täfteå skärgård. Namnet "Kråkstugan" tillkom efter holmöbornas skämtsamma benämning av ägarna som var täftebor ("täftkråken" = täftekråkorna).Foto: Bertil Högdal 2013-07-13admin
gofr1412_71.tif
gofr1412_71.tifSista fiskarlaget som vistades en stor del av somrarna på Stora Fjäderägg. Bilden är tagen troligen mellan 1965 och 1969. Från vänster: Sven Sjöström (?), Ragnar Fredriksson (1923-2003), Gunnar Sjöström (?), Karl Andersson (?) och Bror Andersson (1902-1986). De bodde oftast i Kråkstugan. Fotoägare: Thorbjörn Andersson, Skeppsvikadmin
rf_02_stfj.jpg
rf_02_stfj.jpgRagnar Fredriksson vid sin stuga på Stora Fjäderägg på 1960-taletFotoägare: Mikael Fredrikssonadmin
rf_01_stfj.jpg
rf_01_stfj.jpg Ragnar Fredriksson på Stora Fjäderägg på 1960-taletFotoägare: Mikael Fredrikssonadmin
Vbm_A1203_3.tif
Vbm_A1203_3.tifFiskestugor vid Kroken på Stora Fjäderäggs sydvästligaste del. Foto: Anders Huggert 1975-05-21. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_B2598.tif
Vbm_B2598.tifStora Fjäderäggs fyr, omgiven av byggnadsställningar. Fyren byggdes 1851, fick en extra "våning" 1914 och måhända var det då Rutkvist tog detta foto.Fyrvaktare Karl Gustaf Rutkvists (1879-1959) fotosamling, Västerbottens museumtoer
     
52 filer på 1 sida(or)

Copyright © Sävar Hembygdsförening om inget annat anges