Minnen från Sävarådalen och Holmön (Mish)


Hem Kontakt Logga in
Albumlista Senast uppladdade Senaste kommentarer Mest visade Topplista Mina Favoriter Sök
Hem > Täfteå med omnejd > Täfteå: Båtar och fiske

IMG_8583.JPG
IMG_8583.JPGVy från Stranna i Täfteå.Foto: Håkan Karlsson 16/7 2012admin
IMG_8585.JPG
IMG_8585.JPGVy från Stranna i Täfteå.Foto: Håkan Karlsson 12/7 2012admin
IMG_6877.JPG
IMG_6877.JPGSmåbåtshamnen Strana i Täfteå.Foto: Håkan Karlsson 29/6 2012admin
Vbm_BR_10898.jpg
Vbm_BR_10898.jpgFiskehamnen ("Strana") i Täfteå omkring 1955 med Abel Jonssons båt till vänster och Arne Jonssons till högerHilding Lindströms bildsamling, cirka 1955. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR_10899.jpg
Vbm_BR_10899.jpgAbel Jonsson med en stor lax, Täfteå.Hilding Lindströms bildsamling, 1928. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR_10900.jpg
Vbm_BR_10900.jpgAbel Jonsson vid årorna och konsul Forsman i fören. Arne Jonsson och en medhjälpare vittjar ryssjan, Täfteå.Hilding Lindströms bildsamling, sent 1940-tal. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR_10908.jpg
Vbm_BR_10908.jpgByåldermannen Abel Jonsson (1890-1971), Täfteå. Han var även en tid ordförande i Västerbottens fiskeriförening.Hilding Lindströms bildsamling, 1950-talet. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_294tft.tif
Vbm_294tft.tifSalteriet i Täfteå (på "Strana", vid sjöbodarna) ca 1943. Rensning av strömming. Vi ser Lilian Nilsson (12 år), Svea Sandström, Signhild Sandström och Sofia Burman med flera.Foto: Ossian Olofsson. Fotoarkivet, Västerbottens museum.toer
Vbm_295tft.tif
Vbm_295tft.tifSalteriet i Täfteå år 1931, då relativt nybyggt nära sjöbodarna på "Strana" vid Täfteåns mynning i havet. Byggnaden finns fortfarande kvar år 2013. Foto: Ossian Olofsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_296tft.tif
Vbm_296tft.tifUtlagd ryssja i Täfteåfjärden 1931.Foto: Ossian Olofsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_297tft.tif
Vbm_297tft.tifTäfteå. Här har fiskeriintendenten Ossian Olofsson vid Länsstyrelsen fotograferat en utlagd ryssja. Året var 1931.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.toer
Vbm_298tft.tif
Vbm_298tft.tifAbel Jonsson (1890-1971) i motorbåten utanför Täfteå 1931.Foto: Ossian Olofsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20552.tif
Vbm_A20552.tifTäfteå 1958. Utsikt mot gistvall, sjöbodar och bryggor väster om Täfteåns mynning i Täftefjärden.
Foto: Evert Larsson. Fotoarkivet, Västerbottens museum. -toer
Vbm_A20554.tif
Vbm_A20554.tifTäfteå. Utsikt mot hamnens nordvästra del från söder.
Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20555.tif
Vbm_A20555.tifTäfteå. Strömmingskar från salteriet som ställts i vattnet för att svälla och därigenom bli täta. Bilden tagen vid Täfteåns utlopp.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20556.tif
Vbm_A20556.tifTäfteå. Bryggor med båtar i hamnens sydöstra del. Området kallas "Grantuva".Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20557.tif
Vbm_A20557.tifTäfteå. Utsikt mot fiskehamnens västra del från sydöst.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20558.tif
Vbm_A20558.tifFiskebodar på "Strana" öster om Täfteån. Till höger skymtar salteriet. Den glade gossen som poserar i förkläde är en son till Ragnar Nilsson, hans förnamn är Runar. Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20559.tif
Vbm_A20559.tifTäfteå vid sjöbodvägen. I denna tegelugn fanns en så kallad "tålningsgryta" där man färgade/impregnerade bomullsnät. Man kokade grankottar och/eller albark och blandade i asklut eller soda och "katteku" (kopparvitriol). Det gav näten en brun färg. Processen kallas alltså "tålning", och just denna ugn ägdes av Viktor Lindgren. I bakgrunden ses Lindgrens sjöbod och Fredrikssons ladugård. Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20560.tif
Vbm_A20560.tifTäfteå. I denna tegelugn fanns en s.k. "tålningsgryta", i vilken man färgade/impregnerade bomullsnät. Soda, grankottar och något som kallades "katteku" kokades ihop och gav näten en brun färg. Viktor Lindgren rådde om denna ugn.Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20561.tif
Vbm_A20561.tifUtsikt mot fiskehamnens västra del och Täfteåns utlopp. Fotot taget från söder.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20562.tif
Vbm_A20562.tifTäfteå. Gata mellan fiskebodarna på östra sidan, "salterisidan". De flesta av dessa sjöbodar står kvar än idag.(2014)Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20563.tif
Vbm_A20563.tifTäfteå. Sälskinn uppspända för torkning.
Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20564.tif
Vbm_A20564.tifTäfteå. Viktor Fredrikssons jolle, använd vid nätutläggning. Den byggdes 1932 av båtbyggaren Abel Jonsson, Täfteå.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20565.tif
Vbm_A20565.tifTäfteå. Gata mellan fiskebodarna på östra sidan. De flesta av dessa bodar står kvar än idag, dvs. 2014.
Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A20566.tif
Vbm_A20566.tifTäfteå. Gammal fiskebod av timmer och resvirke. Östra sidan.Foto: Evert Larsson 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21827.tif
Vbm_A21827.tifTäfteå. Skötbåt, utan motor, styrbords sida. Sköt- eller nätbåtarna bogserades ofta efter motorförsedda båtar.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21828.tif
Vbm_A21828.tifTäfteå. Skötbåt, akterskeppet, styrbords sida. Sköt-eller nätbåtarna bogserades ofta efter motorförsedda båtar.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21829.tif
Vbm_A21829.tifTäfteå. Skötbåt,förskeppet styrbords sida. I bakgrunden syns Viktor Fredrikssons ladugård.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21830.tif
Vbm_A21830.tifTäfteå. Ytterligare en bild på en sköt- eller nätbåt.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21831.tif
Vbm_A21831.tifTäfteå. En skötbåts akterskepp.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21832.tif
Vbm_A21832.tifTäfteå. Självväxt spant i förskeppet till en skötbåt. Spantet är alltså förbandet mellan köl och reling.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21833.tif
Vbm_A21833.tifTäfteå. Här syns hur man gjort ett håband av ett självvuxet ämne, kanske en vidja. Det behändiga namnet "hå" betyder alltså "årtull".Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21834.tif
Vbm_A21834.tifBrygga med sänkstenar på Rovögerns fiskeläge. Sänkstenar användes för att hålla skötar och ryssjor på plats.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21835.tif
Vbm_A21835.tifTäfteå. Det rejäla hantverket i en skötbåt.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21836.tif
Vbm_A21836.tifTäfteå. Närstudie av en länspump och ett stänkbord på en skötbåt. Stänkbordet kunde monteras i avsikt att höja relingen.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21837.tif
Vbm_A21837.tifSkötbåt, byggd av Abel Jonssons båtbyggeri i Täfteå. Den är försedd med roder och rorkult, och har stänkbord. I förgrunden en mindre båt, med utombordsmotor.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21838.tif
Vbm_A21838.tifSkötbåt, byggd av Abel Jonssons båtbyggeri i Täfteå. Stänkbord är uppsatta på styrbords sida och delvis på babords.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21839.tif
Vbm_A21839.tifTäfteå. Julle använd vid utläggning av storryssjor och som stenbåt. Byggd på Holmön. Jullen ses från styrbords sida. Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21840.tif
Vbm_A21840.tifTäfteå. Julle, byggd på Holmön. Här ses akterstävens anslutning mot kölen.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21842.tif
Vbm_A21842.tifTäfteå. Skötbåt med perforerade bottenbräder för vattenavrinning.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21843.tif
Vbm_A21843.tifRovögerns fiskeläge. Ljusboj till storryssjor. En fotogenlykta var monterad på en träram som flöt på vattnet. Med ljusbojens hjälp kunde storryssjorna lokaliseras i mörker. Bojen fungerade också som varningslampa för timmerbogserare o.dyl., som kunde vara i farten.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21844.tif
Vbm_A21844.tifRovögerns fiskeläge. Spelställning för sänkstenar. Anordningen var konstruerad på samma sätt som en stubbrytare.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21845.tif
Vbm_A21845.tifBrygga med fiskeutrustning på Rovögerns fiskeläge.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21846.tif
Vbm_A21846.tifRovögern. Två båtar tillhöriga Helge Sundström. T.v. en nätbåt,(även benämnd skötbåt) och t.h. en jolle.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21847.tif
Vbm_A21847.tifRovögern. Båtar tillhöriga Helge Sundström. T.v. en ryssjebåt med en spelställning ombord, och t.h. om den en skötbåt och en jolle.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21848.tif
Vbm_A21848.tifTäfteå. Utsikt mot fiskehamnens östra del från nordväst. Längst t.h. syns salteriet, och Täfteån rinner förbi, närmare kameran.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21849.tif
Vbm_A21849.tifTäfteå. Jolle sedd från sidan. Längd 612 cm, bredd vid förliga håarna (årtullarna) 167cm.
Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21850.tif
Vbm_A21850.tifTäfteå. Akterstävens anslutning mot kölen på en jolle. Ett plåtband har anbringats som förstärkning.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21851.tif
Vbm_A21851.tifTäfteå. Akterpartiet på en jolle, styrbords sida.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21852.tif
Vbm_A21852.tifTäfteå. Här ses hur en jolles insida är konstruerad.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21853.tif
Vbm_A21853.tifTäfteå. Här ses hur en jolle är konstruerad på insidan.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21854.tif
Vbm_A21854.tifTäfteå. Förskeppet på en jolle.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21855.tif
Vbm_A21855.tifTäfteå. Ett vackert, hemsnickrat öskar liggande i en båt.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21856.tif
Vbm_A21856.tifTäfteå. Förskeppet på en skötbåt, byggd av Abel Jonssons båtbyggeri i Täfteå. Båten är försedd med stänkbord, och på babords sida har en del av detta tagits bort, och ligger i båten.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21857.tif
Vbm_A21857.tifTäfteå. Akterdelen av en skötbåt, byggd av Abel Jonssons båtbyggeri i Täfteå. Båten är försedd med motor och bränsletanken syns till vänster. En del av stänkbordet är bortmonterat och ligger nere i båten. Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21858.tif
Vbm_A21858.tifTäfteå. Förtoften på en skötbåt, byggd av Abel Jonssons båtbyggeri i Täfteå.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21859.tif
Vbm_A21859.tifTäfteå. Roder och rorkult på en skötbåt, byggd av Abel Jonssons båtbyggeri i Täfteå.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21860.tif
Vbm_A21860.tifFiskaren Helge Sundström (1905-1982), Täfteå, stenar en sköt utanför Rovögerns fiskeläge 1958. Han medverkade 1973-74 i Sune Jonssons inspelning av dokumentärfilmen "Ett fiskarår" (1975).Foto: Per-Uno Ågren. Fotoarkivet, Västerbottens museum.toer
Vbm_A21861.tif
Vbm_A21861.tifPå fiske med Helge Sundström vid Rovögerns fiskeläge. Här sätts en sköt ut i vattnet. Ynglingen på bilden är hans son Karl-Henrik.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21862.tif
Vbm_A21862.tifPå fiske med Helge Sundström vid Rovögerns fiskeläge 1958. Sköten har satts i sjön och man ser flötena på vattenytan. Strömmingssköten ser ut att ha lagts i en vid båge, vilket innebär att man lagt en så kallad "skötkrona". Fisket med skötkronor pågick under tiden med ljusa nätter. Bilden är i så fall tagen i juni eller juli. I maj hade man inte tid med strömmingsfiske på grund av arbetet med utsättning av ryssjor. Det är inte heller augusti; då fiskade man inte med kronor utan med "rätsköt". Se för övrigt uppslagsorden "sköt" och "lagn" i Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21863.tif
Vbm_A21863.tifPå fiske med Helge Sundström (1905-1982) vid Rovögerns fiskeläge 1958. Man sätter ut strömmingsskötar. Vid årorna sitter Helge Sundström och närmast kameran står hans son Karl-Henrik.
Foto: Per-Uno Ågren. Fotoarkivet, Västerbottens museum.toer
Vbm_A21864.tif
Vbm_A21864.tifPå fiske med Helge Sundström (1905-1982) vid Rovögerns fiskeläge 1958. Man sätter ut skötar. Vid årorna sitter Helge Sundström, i mitten står hans son Karl-Henrik och närmast kameran, klädd i föga ändamålsenlig kavaj, tandläkare Arne Wennström som brukade hjälpa Helge Sundström i fisket ibland. Arne Wennström (1922-1992) var först norr om Uppsala att disputera för odontologie doktorsgrad vid Tandläkarinstitutet (senare Tandläkarhögskolan) i Umeå, september 1958.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21865.tif
Vbm_A21865.tifPå fiske med Helge Sundström vid Rovögerns fiskeläge. Sköten har satts i sjön, och flötena syns på vattenytan.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21866.tif
Vbm_A21866.tifPå fiske med Helge Sundström (1905-1982) vid Rovögerns fiskeläge. Här är man i färd med att sätta ut skötar. Längst bort ses Helge Sundström, i mitten hans son Karl-Henrik, och närmast kameran tandläkare Arne Wennström som brukade hjälpa Helge Sundström i fisket ibland (kanske inte alltid klädd i slips och kavaj ute på sjön?). Arne Wennström (1922-1992) var först norr om Uppsala att disputera för odontologie doktorsgrad vid Tandläkarinstitutet (senare Tandläkarhögskolan) i Umeå, september 1958.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21867.tif
Vbm_A21867.tifSkötar sätts ut vid Rovögerns fiskeläge på fiske med Helge Sundström (längst bort). Närmast kameran hans son Karl-Henrik.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21868.tif
Vbm_A21868.tifPå fiske med Helge Sundström vid Rovögerns fiskeläge. Flötena till en sköt guppar på vattnet.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21869.tif
Vbm_A21869.tifPå fiske med Helge Sundström vid Rovögerns fiskeläge. Flötena till en sköt syns på vattenytan.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21870.tif
Vbm_A21870.tifPå fiske med Helge Sundström vid Rovögerns fiskeläge. Sonen Karl-Henrik Sundström arbetar med att sätta ut en sköt.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A21871.tif
Vbm_A21871.tifPå fiske med Helge Sundström (1905-1982) vid årorna nära Rovögerns fiskeläge. Här är man sysselsatta med att sätta ut skötar. Längst bort ses sonen Karl-Henrik Sundström, och närmare kameran, i kavaj, tandläkare Arne Wennström som brukade hjälpa Helge Sundström i fisket ibland (här i mindre ändamålsenlig klädsel). Arne Wennström (1922-1992) var först norr om Uppsala att disputera för odontologie doktorsgrad vid Tandläkarinstitutet (senare Tandläkarhögskolan) i Umeå, september 1958.Foto: Per-Uno Ågren 1958. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR7051.tif
Vbm_BR7051.tifTäfteåfiskare fotograferade i Svartöststaden, Luleå, omkring år 1900. De forslade båt och nät med häst till Umeå och därifrån vidare med tåg till Luleå. Man fiskade först i Täfteåfjärden till omkring midsommar och sedan kring Luleå ända till hösten med både ryssjor och strömmingsskötar. Från vänster: Karl Olof Vinberg (1866–1946), Karl Olov Sandström (1863–1935), Johan Petter Olofsson (1837–1927), Olivia Berglund (1883–1972) och Robert Berglund (1878–1932), vilka samtliga var hemmahörande i Täfteå. De två sistnämnda var syskon. Bilden togs av fotograf Blomkvist, Luleå. Fotoägare: Jane Andersson, Holmsund. Fotoarkivet, Västerbottens museum toer
Vbm_K311_34.tif
Vbm_K311_34.tifTäfteå. Sjöbodar vid åmynningens västra strand. I förgrunden en infrusen båt.
Foto: Karin Eriksson 10/12 1973. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K311_35.tif
Vbm_K311_35.tifTäfteå 1973. Sjöbodar vid Täfteåns åmynnings östra strand.
Foto: Karin Eriksson 1973-12-10. Fotoarkivet, Västerbottens museum.toer
Vbm_K311_36.tif
Vbm_K311_36.tifTäfteå. Sjöbodar vid åmynningens östra strand. Till höger, där bilen står, syns salteriet.
Foto: Karin Eriksson 10/12 1973. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K311_37.tif
Vbm_K311_37.tif Täfteå. Sjöbod vid åmynningens östra strand.
Foto: Karin Eriksson 10/12 1973. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K2745_13.tif
Vbm_K2745_13.tifSkötbåt (på Täfteå 33:1) byggd av Holger Vincent omkring 1950.

Foto: Bo Sundin 15/11 1982.toer
Vbm_K2745_14.tif
Vbm_K2745_14.tifDetalj från skötbåt (påTäfteå 33:1) byggd av Holger Vincent omkring 1950. Årtull och håband.

Foto: Bo Sundin 15/11 1982.toer
Vbm_K2745_15.tif
Vbm_K2745_15.tifDen inre konstruktionen på en skötbåt (på Täfteå 33:1) byggd av Holger Vincent omkring 1950.

Foto: Bo Sundin 15/11 1982. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_K2745_16.tif
Vbm_K2745_16.tifSkötbåt (på Täfteå 33:1) byggd av Holger Vincent omkring 1950. Här ses hur båtens insida är konstruerad.

Foto: Bo Sundin 15/11 1982. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
8002_1012.jpg
8002_1012.jpgEn motorbåt stävar ut från hamnen i Täfteå.

Foto: Håkan Karlsson 23/7 1982toer
8002_1013.jpg
8002_1013.jpgBåthus i hamnen, Täfteå.Foto: Håkan Karlsson 8/7 1983toer
8002_1014.jpg
8002_1014.jpgFiske vid Täfteåns utlopp.Foto: Håkan Karlsson 23/7 1982toer
8002_1027.jpg
8002_1027.jpgYrkesfiskarna Gunnar och Frans Karlsson, Täfteå, med en stor strömmingsfångstFoto: Okänd, 1970-talet. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
8002_1028.jpg
8002_1028.jpgYrkesfiskarna Gunnar och Frans Karlsson, Täfteå, landar sin stora strömmingsfångstFoto: Okänd, 1970-talet. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
 
84 filer på 1 sida(or)

Copyright © Sävar Hembygdsförening om inget annat anges