Minnen från Sävarådalen och Holmön (Mish)


Hem Kontakt Logga in
Albumlista Senast uppladdade Senaste kommentarer Mest visade Topplista Mina Favoriter Sök
Hem > Holmöarna > Holmö-kyrkor m.m.

Vbm_5245_6.tif
Vbm_5245_6.tifHolmöns nuvarande kyrkogård, invigd 1892. Kullerstensmuren tillkom 1940, innan dess fanns ett spjälstaket runt kyrkogården. Den förste som begravdes här var bonden Pehr Gustaf Tegström (1821-1892). Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A268.tif
Vbm_A268.tifHolmöns kyrka. Kyrkan uppfördes 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert, och byggmästare var Johan Edler d.y. från Lockne i Jämtland.(Holmöns gamla kyrka, kallad Helena Elisabeth, uppförd 1802, revs 1956, men är återuppförd och rekonstruerad och står på Gammlia i Umeå.) Den här kyrkan är en långhuskyrka i trä, med vidbyggd sakristia i öster och gaveltorn i väster. Stilmässigt är den nygotisk med inslag av nyklassicism och fornnordiska element. Den s.k. "snickarglädjen" i gavlarna och i det lilla vindskyddet ovanför huvudingången i väster, är typiska nygotiska inslag. Kor och långhus täcks av ett tredingstak, och långhuset har öppen takstol. Kyrkan rustades upp 1933 under ledning av arkitekt Kjell Wretling. Korfönstret sattes då igen, och altartavlan tillkom. Läktaren ombyggdes 1959, och kyrkan har återigen rustats upp 1967, 1979 och 1984. Foto: L. Wickström 1937. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A2084_8.tif
Vbm_A2084_8.tifHolmöns kyrka. Kyrkan, i nygotisk stil med inslag av nyklassicism, uppfördes 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Byggmästare var Johan Edler d.y. från Lockne i Jämtland. Den är en långhuskyrka i trä med vidbyggd sakristia i öster och gaveltorn i väster. Kor och långhus täcks av ett tredingstak, dvs. ett tredelat innertak, där mittpartiet är horisontellt och sidopartierna sluttar nedåt, och långhuset har öppen takstol. Kyrkan har rustats upp flera gånger: 1933, 1967, 1979 och 1984.Foto: Bo Sundin 1987. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A2084_9.tif
Vbm_A2084_9.tifHolmöns kyrka. Kyrkan uppfördes 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert, och byggmästare var Johan Edler d.y. från Lockne i Jämtland.Den är en långhuskyrka i trä med vidbyggd sakristia i öster och gaveltorn i väster. Stilmässigt är den en blandning av nygotik, nyklassicism och vissa fornnordiska element. Kor och långhus täcks av ett tredingstak, och långhuset har öppen takstol. En omfattande upprustning företogs 1933, under ledning av arkitekt Kjell Wretling, och kyrkan har även renoverats i senare tid. Dess åttastämmiga orgel kommer från Tostareds orgelbyggeri, och är från 1950-talet.Foto: Bo Sundin 1987. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A2085_8.tif
Vbm_A2085_8.tifHolmöns kyrka, byggd 1891 efter ritningar av arkitekten Fritz Eckert från Stockholm. Byggmästare var Johan Edler d.y., en jämtlänning. Kyrkans stil är en blandning av nygotik, nyklassicism och fornnordiska stilelement. Den är en långhuskyrka, byggd i trä, och dess kor och långhus täcks av ett tredingstak. Långhuset har också öppen takstol. Arkitekten Kjell Wretling stod för en omfattande upprustning av kyrkan år 1933, och den har även senare varit föremål för restaurering. Kyrkans åttastämmiga orgel kommer från Tostareds orgelbyggeri och är från 1950-talet.Foto: Bo Sundin 1987. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A6985.tif
Vbm_A6985.tifHolmöns första kyrka. Teckningen gjord av J.A. Linder,(1783-1877) kapellpredikant i Norsjö 1811-1822, komminister i Umeå lfs 1822-1877. Linder hade en närmast otrolig mångsidighet: Präst, arkitekt, tecknare och akvarellist, diktare, jordbrukare, dialektordsinsamlare, musiker, träsnidare m.m. Kyrkan på Linders teckning byggdes 1802 och var i bruk fram till 1891, då en ny, större kyrka uppfördes. Den första kyrkan fick namnet "Helena Elisabeth" efter brukspatron Mårten Grahns hustru. Hon skänkte nämligen kyrkan dess första nattvardsservis, och fick sitt namn ovanför kyrkdörren. Från 1891 fram till 1956, då den revs, fick kyrkan tjänstgöra som loge, tvättstuga och fårhus. Den blev dock återuppsatt och restaurerad, och står sedan 1957 på Gammlia i Umeå. Linders teckning ovan finns i tidskriften "Västerbotten" 1956, sid. 166. Artikeln, också författad av Linder, heter "Holmö kyrka och dess tillhörigheter-beskrivning upprättad år 1832". Foto: Evert Larsson 1951. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A7109.tif
Vbm_A7109.tifHolmöns gamla kyrkogård, invigd i Augusti 1808, och den första som begravdes här var en Christina Jonsson (1779-1808). Kyrkogården var ursprungligen omgärdad av ett trästaket, som så småningom förföll, och fick en gråstensmur på 1830-talet, enligt uppgift från komminister J.A. Linder. Denne skrev "Holmö kyrka och dess tillhörigheter-beskrivning upprättad år 1832",- en artikel som finns i tidskriften "Västerbotten",1956.Foto: Evert Larsson 1951. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A7110.tif
Vbm_A7110.tifHolmöns gamla kyrkogård, invigd 1808. Öns första kyrka, Helena Elisabeth, stod där buskaget syns. Stenmuren kom till på 1830-talet,- innan dess var kyrkogården omgärdad av ett trästaket. Den första som begravdes här var bonden Johan Jonssons första hustru Christina, född Holm, som levde mellan 1779 och 1808. I Umeå sockens begravningsbok finns noterat om henne: "Begrafdes i Holmön den 4/8 1808. Den första som hvilar therstädes".Foto: Evert Larsson 1951. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A7111.tif
Vbm_A7111.tifHolmöns gamla kyrkogård, invigd 1808, och i bruk fram till 1892. Under denna tid fick över 400 holmöbor sitt sista vilorum här. Stenmuren kom till på 1830-talet,-dessförinnan var kyrkogården omgärdad av ett trästaket, vilket emellertid förföll, och man fick använda varaktigare material.Foto: Evert Larsson 1951. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13425.tif
Vbm_A13425.tifHolmöns första kyrka, kallad "Helena Elisabeth", uppförd 1802. Teckning av komminister J.A. Linder,(1783-1877) en man med många strängar på sin lyra: Präst, arkitekt, (han ritade t.ex. Baggböle herrgård) tecknare och akvarellist, diktare, jordbrukare, dialektordsinsamlare, musiker, träsnidare, m.m. Helena Elisabeth var i bruk fram till 1891, då en ny, större kyrka uppfördes. Från 1891 och till 1956, då den revs, användes den gamla kyrkan som loge, tvättstuga och fårhus. Den blev emellertid återuppbyggd och restaurerad, och står sedan 1957 på Gammlia i Umeå. Sitt namn fick den efter hustrun till brukspatron Mårten Grahn-hon skänkte kyrkan dess första nattvardsservis,och fick därför äran av att namnge den. J.A. Linder har skrivit om kyrkan i "Holmö kyrka och dess tillhörigheter-beskrivning upprättad år 1832",och denna artikel finns att läsa i tidskriften "Västerbotten" 1956.Reprod. T.C-n 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13425_1.tif
Vbm_A13425_1.tifKomminister Linders teckning av Holmöns gamla kyrka, kallad "Helena Elisabeth", uppförd 1802. Reprod. T.C-n 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13425_2.tif
Vbm_A13425_2.tifKomminister Linders teckning av Holmöns gamla kyrka, kallad "Helena Elisabeth", uppförd 1802. Reprod. T.C-n 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13453.tif
Vbm_A13453.tifHolmöns gamla kyrka, "Helena Elisabeth". Den uppfördes 1802 och var i bruk fram till 1891, då en ny, större kyrka byggdes. Efter 1891 gjordes den gamla kyrkan om till loge, och användes som sådan och som tvättstuga och fårhus tills den revs 1956. Stiftelsen Västerbottens Museum köpte den gamla kyrkan, restaurerade och återuppbyggde den, och sedan 1957 står "Helena Elisabeth" på Gammlia i Umeå, där den blivit en omtyckt dop- och vigselkyrka. På bilden ovan, tagen 1955, tycks den ännu ha använts som loge.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13454.tif
Vbm_A13454.tifHolmöns gamla kyrka, kallad "Helena Elisabeth", byggd 1802 och i bruk fram till 1891, då man uppförde en ny, större kyrka. Den gamla kyrkan såldes och flyttades till köparens mark strax utanför kyrkogården och användes som loge med mera fram till 1956. Då revs den för att flyttas och återuppbyggas på Gammlia i Umeå. Där återinvigdes den 1958, och är idag en populär dop-och vigselkyrka. När bilden ovan togs 1955 användes den före detta kyrkan ännu som loge.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13456.tif
Vbm_A13456.tifHolmöns gamla kyrka med det välklingande namnet "Helena Elisabeth". Kyrkan byggdes 1802 och var i bruk fram tills 1891, då en ny, större kyrka uppfördes. Den gamla kyrkan fick då stryka på foten, flyttades till annan plats och gjordes om till loge;-i denna skepnad ses den på bilden ovan, tagen 1955. Den f.d. kyrkan köptes så småningom av stiftelsen Västerbottens Museum, som restaurerade den och flyttade den till Gammlia i Umeå, där den nu står sedan 1957. Dess gamla status som kyrka är alltså återupprättad, och den är numera en omtyckt dop- och vigselkyrka.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13457.tif
Vbm_A13457.tifHolmöns gamla kyrka med det vackra namnet: Helena Elisabeth. Den byggdes 1802 och var i bruk fram till 1891, då en ny, större kyrka uppfördes. Efter 1891 gjordes den gamla kyrkan om till rundloge, och i denna skepnad syns den på bilden ovan, tagen 1955.Västerbottens Museum köpte den f.d. kyrkan, restaurerade den och byggde upp den på nytt på Gammlia i Umeå, där den återinvigdes 1958. Helena Elisabeth är idag en omtyckt dop- och vigselkyrka.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13458.tif
Vbm_A13458.tifHolmöns gamla kyrka, "Helena Elisabeth", här ombyggd till rundloge. Kyrkan byggdes 1802 och var i bruk fram till 1891, då man uppförde en ny, större kyrka. Helena Elisabeth gjordes då om till rundloge och användes också som tvättstuga och fårhus fram till rivningen 1956. Stiftelsen Västerbottens Museum som hade köpt byggnaden rekonstruerade den efter ritningar av Bengt Lidström och Åke Lundberg och återuppbyggde den lilla kyrkan på Gammlia i Umeå där den återinvigdes 1958. Därefter blev Helena Elisabeth en omtyckt dop-och vigselkyrka. Sitt namn fick kyrkan efter brukspatron Mårten Grahns hustru som skänkte kyrkan dess första nattvardsservis i början av 1800-talet.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13459.tif
Vbm_A13459.tifBild från interiören av det som var Holmöns första kyrka, "Helena Elisabeth", byggd 1802. Då en ny, större kyrka uppfördes 1891 blev den gamla omgjord till rundloge, och på detta foto från 1955 syns hur ett av kyrkfönstren har satts igen med bräder. Kyrkan/logen köptes så småningom av stiftelsen Västerbottens Museum som rekonstruerade och återuppbyggde den på Gammlia i Umeå där den återinvigdes som kyrka 1958. Därefter blev Helena Elisabeth en omtyckt dop- och vigselkyrka.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13460.tif
Vbm_A13460.tifInteriör från det som var Holmöns första kyrka, kallad "Helena Elisabeth", byggd 1802. Ön fick en ny, större kyrka 1891, varvid den gamla blev degraderad och ombyggd till rundloge. Detta foto, taget 1955, visar hur det såg ut i denna loge. Kyrkfönstren är borttagna och ersatta med bräder. Stiftelsen Västerbottens Museum förbarmade sig över den före detta kyrkan, köpte den och återuppbyggde den på Gammlia i Umeå där den återinvigdes 1958, rekonstruerad efter ritningar av Bengt Lidström och Åke Lundberg. Sedan blev den lilla kyrkan en uppskattad dop- och vigselkyrka. Sitt vackra namn fick den efter hustrun till brukspatron Mårten Grahn. Hon skänkte kyrkan dess första nattvardsservis i början på 1800-talet. Foto: T. Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13461.tif
Vbm_A13461.tifInteriör från det som var Holmöns första kyrka med det vackra namnet "Helena Elisabeth". Kyrkan byggdes 1802 och var i bruk fram till 1891, då en ny, större kyrka uppfördes på ön. Den gamla kyrkan gjordes om till rundloge och användes även som fårhus. Bilden ovan, tagen 1955, visar hur det då såg ut i den före detta kyrkobyggnade. Här är dörren till sakristian som stundom användes som ingång till tvättstuga. Helena Elisabeth kom emellertid att få upprättelse: Stiftelsen Västerbottens Museum köpte kyrkan/logen, rekonstruerade den och återuppbyggde den på Gammlia i Umeå, där den återinvigdes 1958 och blev en uppskattad dop- och vigselkyrka. Makan till brukspatron Mårten Grahn skänkte kyrkan dess första nattvardsservis i början av 1800-talet och fick äran att namnge den.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A13462.tif
Vbm_A13462.tifDetalj från den rundloge som tidigare var kyrkan "Helena Elisabeth" på Holmön. Kyrkan, byggd 1802, blev överflödig sedan en ny och större kyrka uppförts 1891 och gjordes om till loge. Som sådan fungerade den fram till 1956, då stiftelsen Västerbottens Museum köpte den före detta kyrkan, rekonstruerade den och återuppbyggde den på Gammlia i Umeå, där den återinvigdes 1958.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A18209.tif
Vbm_A18209.tifÅret är 1956, och dessa tre herrar är i färd med att nedmontera Holmöns gamla kyrka, "Helena Elisabeth", byggd 1802. Efter 1891, då en ny, större kyrka uppfördes på ön, blev den gamla omgjord till rundloge. Som sådan fungerade den före detta kyrkan fram till 1956, då den, som bilden visar, nedmonterades. Stiftelsen Västerbottens Museum hade då köpt kyrkan/logen som kom att rekonstrueras och återuppbyggas på Gammlia i Umeå. År 1958 återinvigdes den och blev en uppskattad dop- och vigselkyrka.Foto: R.G. 1956. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_A18210.tif
Vbm_A18210.tifÅret är 1956, och dessa glada herrar, poserande vid Volvotraktorn, är sysselsatta med att transportera bort det som var Holmöns gamla kyrka, "Helena Elisabeth", byggd 1802. Den blev överflödig i och med att en ny och större kyrka uppfördes på ön 1891, och byggdes om till rundloge, vilket den användes som under en lång följd av år. 1956 hade stiftelsen Västerbottens Museum köpt den gamla kyrkan/logen, och man monterade ned den, för att senare rekonstruera och återuppbygga den på Gammlia i Umeå. Till hjälp med detta hade man ritningar av Bengt Lidström och Åke Lundberg, och 1958 kunde kyrkan återinvigas av biskop Ivar Hylander. Därefter blev den lilla Helena Elisabeth en omtyckt dop- och vigselkyrka.Foto: R.G. 1956. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_BR7352.tif
Vbm_BR7352.tifFlygfoto som visar delar av Holmön. Något t.h. om bildens mitt syns Holmöns kyrka, uppförd 1891 och invigd 1892, och kyrkogården.Foto: Vykortsförlaga. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_BR13805.tif
Vbm_BR13805.tifHolmöns gamla kyrka, "Helena Elisabeth", efter att den gjorts om till rundloge. Den gamla kyrkan byggdes 1802, men blev i och med en ökande befolkning för liten, varför man beslöt att uppföra en ny, större kyrka, vilken stod klar 1891. Den gamla kyrkan flyttades så småningom till annan plats, där den byggdes om till en profan rundloge, som stundom även användes som fårhus -- ett tråkigt öde för en gammal kyrka, kan tyckas. Kyrkan/logen fick emellertid upprättelse: stiftelsen Västerbottens Museum köpte den 1956, nedmonterade den och flyttade den till Gammlia i Umeå, där den rekonstruerades och återuppbyggdes. Till hjälp med detta hade man ritningar gjorda av Bengt Lidström och Åke Lundberg och 1958 kunde kyrkan återinvigas av biskop Ivar Hylander. Den lilla Helena Elisabeth blev sedan en omtyckt dop- och vigselkyrka. Sitt vackra namn fick den för övrigt efter makan till brukspatron Mårten Grahn som skänkte kyrkan dess första nattvardsservis i början på 1800-talet.Foto: T.Gn. 1955. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_C1633.tif
Vbm_C1633.tifHolmöns kyrka, byggd 1891 efter ritningar av Fritz Eckert. Byggmästare var jämtlänningen Johan Edler. Denna bild finns i tidskriften "Västerbotten" 1926 sid. 128. Artikeln heter "Ett örike", skriven av Ellen Vleugel.Foto: S. Rosén. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_C1634.tif
Vbm_C1634.tifHolmöns kyrka, byggd 1891 efter ritningar av arkitekten Fritz Eckert från Stockholm. Byggmästare var jämtlänningen Johan Edler.Reproduktion. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_C1636.tif
Vbm_C1636.tifHär ses holmöbor på väg hem från kyrkan. Denna bild finns i tidskriften "Västerbotten" 1926 sid. 130, och artikeln heter "Ett örike", författad av Ellen Vleugel.Foto: G. Berglund. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_C1637.tif
Vbm_C1637.tifKyrkan på Holmön, interiör. Kyrkan byggdes 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert, och byggmästare var Johan Edler från Lockne i Jämtland. Denna bild är hämtad ur tidskriften "Västerbotten" 1926 sid. 129. Artikeln heter "Ett örike" och är författad av Ellen Vleugel.Reproduktion. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_14.tif
Vbm_K242_14.tifHolmöns kyrka, uppförd 1891. Byggmästare var Johan Edler från Jämtland, och stockholmsarkitekten Fritz Eckert gjorde ritningarna.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_15.tif
Vbm_K242_15.tifHolmöns kyrka. Bilden visar huvudingången med gotiskinspirerat brant tak , inskriptionstavla med texten "Frid vare eder", och årtalet 1891 med romerska bokstäver. Kyrkan ritades av arkitekten Fritz Eckert från Stockholm, byggmästare var Johan Edler, en jämtlänning, och byggåret var alltså 1891.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_16.tif
Vbm_K242_16.tifHolmöns nuvarande kyrkogård, invigd 1892. Stenmuren är från 1940. Innan dess var kyrkogården omgärdad av ett spjälstaket. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_17.tif
Vbm_K242_17.tifHolmöns nuvarande kyrkogård, invigd 1892. Kullerstensmuren tillkom 1940. Bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892, var den förste att bli begravd här.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_20.tif
Vbm_K242_20.tifHolmöns kyrka, uppförd 1891. Den ritades av arkitekten Fritz Eckert från Stockholm, och byggmästare var Johan Edler, en jämtländsk kyrkobyggare. Den är en långhuskyrka av trä i nygotisk stil med inslag av nyklassicism och med vissa fornnordiska stilelement. Man kan notera att kyrkan icke har någon kyrktupp, endast kors på torn och taknockar.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_22.tif
Vbm_K242_22.tifHolmöns nuvarande kyrkogård, invigd 1892. Kullerstensmuren tillkom 1940.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K242_23.tif
Vbm_K242_23.tifHolmöns kyrka, uppförd 1891 efter ritningar av arkitekten Fritz Eckert vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Byggmästare var Johan Edler från Lockne i Jämtland. Den är en långhuskyrka i trä, och stilen är nygotisk, med inslag av nyklassicism och med vissa fornnordiska stilelement.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K4538_33.tif
Vbm_K4538_33.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Kyrkan, byggd 1891, skymtar till höger. Kullerstensmuren tillkom 1940 -- innan dess fanns ett spjälstaket runt kyrkogården.Foto: Rolf Sixtensson, hösten 1988. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K4538_34.tif
Vbm_K4538_34.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Kullerstensmuren tillkom 1940, och ersatte det spjälstaket som innan dess fanns runt kyrkogården. Kyrkan, byggd 1891, skymtar t.v. Dess arkitekt var Fritz Eckert vid Överintendentämbetet i Stockholm, och byggmästare var jämtlänningen Johan Edler d.y.Foto: Rolf Sixtensson, hösten 1988. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_1.tif
Vbm_K5245_1.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Den förste som begravdes här var bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_2.tif
Vbm_K5245_2.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Kyrkan, uppförd 1891, som ersatte Helena Elisabeth-kyrkan, skymtar i bakgrunden. Den förste som begravdes på denna kyrkogård var bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_3.tif
Vbm_K5245_3.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Kyrkan, byggd 1891, ses i bakgrunden. Bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892, var den förste att begravas på denna kyrkogård.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_4.tif
Vbm_K5245_4.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Sedan 1940 har den en kullerstensmur. Innan dess fanns runtom kyrkogården ett spjälstaket av trä,ett ovaraktigt material som behövde ersättas. Kyrkan, uppförd i gotiskinspirerad stil 1891, skymtar i bakgrunden. Den förste att bli begravd här var bonden Pehr Gustaf Tegström (1821-1892).Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_5.tif
Vbm_K5245_5.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Den är omgärdad av en kullerstensmur, som 1940 ersatte det spjälstaket som ursprungligen fanns runtomkring. Kyrkan, uppförd i nygotisk stil 1891, skymtar i bakgrunden. Den förste som begravdes här var bonden Pehr Gustaf Tegström, som levde mellan åren 1821-1892.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_7.tif
Vbm_K5245_7.tifHolmöns kyrkogård. Den togs i bruk 1892, efter att den nya kyrkan uppförts året innan. Kullerstensmuren tillkom 1940 och ersatte ett tidigare spjälstaket. Bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892, blev den förste att begravas på denna kyrkogård.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_8.tif
Vbm_K5245_8.tifHolmöns kyrkogård. Den nya kyrkan på Holmön byggdes 1891, och året efter invigdes kyrkogården. Bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892, blev den förste att begravas här. Kyrkan, i nygotisk stil, skymtar bakom träden. Den ritades av arkitekten Fritz Eckert från Stockholm, och byggmästare var Johan Edler d.y., en jämtlänning.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_9.tif
Vbm_K5245_9.tifHolmöns kyrkogård, som invigdes året efter att den nya kyrkan byggdes 1891. Kyrkan med sina nygotiska spetsbågefönster syns i bakgrunden. Bonden Pehr Gustaf Tegström, 1821-1892, var den förste som begravdes här.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_10.tif
Vbm_K5245_10.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. En ny byggnad är här under uppförande i kyrkans närhet. Kyrkan, som skymtar t.v., byggdes 1891, i nygotisk stil. Arkitekt var Fritz Eckert från Stockholm, och byggmästaren hette Johan Edler d.y., från Lockne i Jämtland.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_11.tif
Vbm_K5245_11.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892, året efter att den nya kyrkan byggdes. Den förste som blev begravd här var bonden Pehr Gustaf Tegström, som levde 1821-1892. Muren av kullersten tillkom 1940, och ersatte ett tidigare spjälstaket. Rönn och björk är planterade på kyrkogården, och mot västra delen av kyrkogårdsmuren finns sedan 1990 en urnlund och en minneslund.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_12.tif
Vbm_K5245_12.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892, året efter att den nya kyrkan byggdes. Kullerstensmuren tillkom 1940, och ersatte ett tidigare spjälstaket. Rönn och björk är planterade på kyrkogården, och mot västra delen av kyrkogårdsmuren finns sedan 1990 en urnlund och en minneslund.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_13.tif
Vbm_K5245_13.tifHolmöns kyrkogård, invigd 1892. Ursprungligen fanns ett spjälstaket runt kyrkogården, men det ersattes av en kullerstensmur 1940. Mot västra delen av muren finns sedan 1990 en urnlund och en minneslund. Rönn och björk är planterade på kyrkogården. T.v. ses ett hörn av kyrkan, som byggdes 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Byggmästaren var jämtlänning och hette Johan Edler d.y.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_14.tif
Vbm_K5245_14.tifHolmöns kyrkogård, tagen i bruk 1892, året efter att den nya kyrkan byggdes. Den förste att begravas här var bonden Pehr Gustaf Tegström, som levde 1821-1892. Kullerstensmuren som syns på bilden tillkom 1940, och ersatte ett tidigare spjälstaket. Björk och rönn är planterade på kyrkogården, som sedan 1990 har en urnlund och en minneslund mot västra delen av kyrkogårdsmuren.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_15.tif
Vbm_K5245_15.tifHolmöns kyrkas klockstapel, ritad 1982 av Åke Lundberg, Umeå. Klockan kommer från Berguddens fyrplats, där den användes som varningsklocka vid dimmigt väder.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_16.tif
Vbm_K5245_16.tifEn del av Holmöns kyrka med sina nygotiska spetsbågefönster ses t.h. I bakgrunden en ny byggnad under uppförande. Kyrkan byggdes 1891, och ersatte Helena Elisabeth-kyrkan, som vid det laget blivit för liten. Den nya kyrkans arkitekt var Fritz Eckert vid Överintendentämbetet i Stockholm, och byggmästaren hette Johan Edler d.y., en jämtlänning.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_17.tif
Vbm_K5245_17.tifHolmöns kyrka, uppförd 1891. Stilen är nygotik, vilket man bl.a. kan se på de spetsbågiga fönstren. Kyrkan ritades av Fritz Eckert, som var arkitekt vid Överintendentämbetet i Stockholm, och byggmästare var jämtlänningen Johan Edler d.y.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_18.tif
Vbm_K5245_18.tifHolmöns kyrka, uppförd 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Stilen brukar benämnas "nygotik", och Umeå stadskyrka, som byggdes ungefär samtidigt, är ett annat exempel på denna stil. Kullerstensmuren i förgrunden tillkom 1940, och ersatte ett tidigare spjälstaket.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_19.tif
Vbm_K5245_19.tifHolmöns kyrka, byggd i nygotisk stil 1891.Typiskt för den nygotiska stilen är bl.a. spetsbågeformerna, som återfinns i kyrkans fönster och i det lilla taket ovanför huvudingången. Man kan notera att ingen tupp finns överst på kyrktornet, vilket ju annars brukar vara vanligt, men här har man nöjt sig med ett kors.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_20.tif
Vbm_K5245_20.tifHolmöns kyrka, uppförd 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Stilen är nygotisk, vilket bl.a. innebär spetsbågeformer i fönster och som här, i det branta taket ovanför huvudingången. Kyrkan byggdes i trä, och byggmästare var Johan Edler d.y. från Lockne i Jämtland.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_21.tif
Vbm_K5245_21.tifHolmöns långhuskyrka i trä, uppförd 1891. Kyrkan ritades av arkitekten Fritz Eckert vid Överintendentämbetet i Stockholm, och som byggmästare anlitades Johan Edler d.y., en jämtländsk kyrkobyggare. Stilen är "nygotik", som man också känner igen från Umeå stadskyrka, som byggdes ungefär samtidigt som denna kyrka. Man kan notera att tornet icke pryds av någon kråmande tupp, utan blott av ett kors. Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_K5245_22.tif
Vbm_K5245_22.tifHolmöns kyrka, uppförd i nygotisk stil 1891. Den ersatte den gamla Helena Elisabeth- kyrkan, som vid det laget blivit för liten. Den nygotiska stilen karaktäriseras bl.a. av spetsbågeformer, som man även känner igen från Umeå stadskyrka, som är ungefärligen jämngammal med denna. Kyrkan byggdes efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert, och man anlitade Johan Edler d.y., en jämtländsk kyrkobyggare, till uppförandet av kyrkan, som skulle byggas i trä, "redan tillgängliga materialier", som det hette.Foto: Jan Sundström, Länsstyrelsen, augusti 1991. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_1.tif
Vbm_kyrkan_1.tifInteriör från Holmöns kyrka, uppförd 1891. Kyrkan har restaurerats flera gånger, men den ljusgröna bänkinredningen, liksom predikstolen, är ursprunglig. Som pendang till predikstolen syns en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur i en nisch. I kyrkan finns många äldre föremål och gåvor bevarade, bl. a. en rysk ikon från 1809 års krig, och en vapensköld från ett fartyg som förliste 1819.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_2.tif
Vbm_kyrkan_2.tifPredikstolen i Holmöns kyrka, som byggdes 1891. Predikstolskorgen är femsidig med rektangulära speglar och står på ett åttkantigt fundament. Den har en blågrå marmorering. Kyrkan har renoverats flera gånger, men predikstolen är ursprunglig liksom bänkinredningen. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_3.tif
Vbm_kyrkan_3.tifI Holmöns kyrka, byggd 1891, finns många äldre föremål bevarade, bl.a. denna vapensköld från ett fartyg som förliste 1819.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_4.tif
Vbm_kyrkan_4.tifDen danske nyklassicistiske skulptören Bertel Thorvaldsen (1770-1844) skapade en berömd Kristusfigur, som finns som kopia på åtskilliga ställen, som t.ex. här i Holmöns kyrka, byggd 1891.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_5.tif
Vbm_kyrkan_5.tifHolmöns träkyrka i nygotisk stil, uppförd 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Byggmästare var jämtlänningen Johan Edler d.y. Kullerstensmuren tillkom 1940, -innan dess var kyrkogården omgärdad av ett spjälstaket.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_6.tif
Vbm_kyrkan_6.tifHolmöns långhuskyrka i trä, uppförd 1891 efter ritningar av arkitekten Fritz Eckert vid Överintendentämbetet i Stockholm. Byggmästaren som anlitades var Johan Edler d.y. från Lockne i Jämtland. Denna kyrka ersatte den gamla Helena Elisabeth-kyrkan, byggd 1802, som blivit för liten. Kullerstensmuren runt den nya kyrkan tillkom 1940,-innan dess hade kyrkogården varit omgärdad av ett spjälstaket, som behövde ersättas av varaktigare material. Kyrkan är uppförd i nygotisk stil, i likhet med Umeå stadskyrka, som byggdes vid ungefär samma tid. Typiskt för den nygotiska stilen är bl.a. spetsbågeformade fönster.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_7.tif
Vbm_kyrkan_7.tifHuvudingången till Holmöns kyrka, som uppfördes 1891 efter ritningar av stockholmsarkitekten Fritz Eckert. Byggmästare var den jämtländske kyrkobyggaren Johan Edler d.y. Kyrkan byggdes i nygotisk stil, vilket bl.a. innebär spetsbågeformer i fönster och som här, i det branta taket över huvudingången. Ovanför dörren står "Frid vare eder", och årtalet 1891 med romerska bokstäver.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_8.tif
Vbm_kyrkan_8.tifHolmöns kyrka,uppförd 1891 efter ritningar av Fritz Eckert, arkitekt vid Överintendentämbetet i Stockholm. Byggmästare var Johan Edler d.y., en jämtländsk kyrkobyggare.Stilmässigt är kyrkan nygotisk, med inslag av nyklassicism och med vissa fornnordiska stilelement. Kyrkan ersatte den gamla Helena Elisabeth-kyrkan, byggd 1802, som med tiden blev för liten och för sliten. Den nygotiska byggnadsstilen känns igen i Umeå stadskyrka, också uppförd på 1890-talet, även om den byggdes i tegel och inte i trä, som Holmöns kyrka. Kullerstensmuren i förgrunden kom till 1940, och ersatte ett tidigare spjälstaket.Kyrkogården invigdes 1892.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_9.tif
Vbm_kyrkan_9.tifAltartavlan i Holmöns kyrka, målad av Gerda Höglund. Den tillkom 1933-34, i samband med arkitekt Kjell Wretlings renovering av kyrkan. Motivet föreställer Jesus och några av lärjungarna, och texten lyder: "Deras ögon öppnades och de igenkände Honom".Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_kyrkan_10.tif
Vbm_kyrkan_10.tifKollekthåv i Holmöns kyrka.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_onum_ho.tif
Vbm_onum_ho.tifTeckning av Holmöns första kyrka, byggd 1802. Den fick namnet "Helena Elisabeth" efter makan till brukspatron Mårten Grahn i Umeå som skänkte kyrkan dess första nattvardsservis. Kyrkan var i bruk fram till 1891, då en ny och större kyrka byggdes. Helena Elisabeth gjordes då om till rundloge och användes också som fårhus fram till 1956. Då köpte stiftelsen Västerbottens Museum den före detta kyrkan och återuppbyggde den på friluftsmuséet Gammlia i Umeå, där den återinvigdes 1958. Helena Elisabeth är sedan dess en omtyckt dop-och vigselkyrka.Foto: ATA. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_plan_ho.tif
Vbm_plan_ho.tifPlan över Helena Elisabeth-kyrkans ungefärliga placering på Holmöns gamla kyrkogård, uppmätt år 1951. Av den stenmur som omgivit kyrkogården återstod endast tre sidor. Den gamla sakristian fanns kvar som tvättstuga och kunde mätas, men den hade brädfodrats både ut- och invändigt, så att eventuella fönsteröppningar ej kunde bestämmas. Vapenhuset (streckat) var helt borta.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_ritning_1ho.tif
Vbm_ritning_1ho.tifMjölkskåp hos Vikanders på Holmön 1950. Uppmätt av K.Svanbäck, uppritat av B Nerström.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_ritning_2ho.tif
Vbm_ritning_2ho.tifEntréportal till Emil Holmgrens mangårdsbyggnad på Holmön 1950.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_ritning_3ho.tif
Vbm_ritning_3ho.tifFiskebod på Holmön 1950. Uppmätt av K. Svanbäck, uppritat av B. Nerström.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_ritning_4ho.tif
Vbm_ritning_4ho.tif"Snedlada" på Holmön år 1950.Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_ritning_5ho.tif
Vbm_ritning_5ho.tifDubbelbod hos John Fredriksson på Holmön 1950, ritad av K. SvanbäckFotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
Vbm_ritning_6ho.tif
Vbm_ritning_6ho.tifJohn Fredrikssons högfähus på Holmön 1950. Fotoarkivet, Västerbottens Museum.admin
hk16-1313.jpg
hk16-1313.jpgDavid Sandström målar fönsterbågarna på Holmöns prästgård.Foto: Håkan Karlsson 12/7 2016admin
hk16-1316.jpg
hk16-1316.jpg Fasaden på Holmöns prästgård målas av ungdomarna Isak Habling och Rasmus Carlsson.Foto: Håkan Karlsson 12/7 2016admin
 
79 filer på 1 sida(or)

Copyright © Sävar Hembygdsförening om inget annat anges