Minnen från Sävarådalen och Holmön (Mish)


Hem Kontakt Logga in
Albumlista Senast uppladdade Senaste kommentarer Mest visade Topplista Mina Favoriter Sök
Hem > Holmöarna > Ängesön

Vbm_B4086.tif
Vbm_B4086.tifParti av Ängesön med sjöbodar.Ute på vattnet syns en båt med mast, kallad "Duvan", som köptes på Västkusten av Holmöborna och som såldes till grosshandlare J.Ad. Forsberg från Umeå, som ägde båten när bilden togs 1922."Duvan" var en motorslup, som även gick att segla, och som användes för fisktransporter mellan Holmön och Umeå.(Forsberg ägde ett salteri på Holmön.)Foto: Stellan Rosén, aug.1922. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_angon_2.tif
Vbm_angon_2.tifHavssälting (Triglochin maritimum) på skäret utanför den gamla fäboden Sundgrundet på Ängesön den 4 Juli 1957 kl. 10.55, innanför den omgivande östersjötågen (Juncus balticus). Fotografen John Frödin var botaniker.("Tåg" är en korrekt benämning, - det finns en växtfamilj kallad "tågväxter").Foto: John Frödin. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_angon_3.tif
Vbm_angon_3.tifHavssälting (Triglochin maritimum) i vattnet mellan stenarna innanför yttre vegetationsgördeln med östersjötåg (Juncus balticus). Fotot taget utanför den gamla fäboden Sundgrundet på Ängesön den 4/7 1957 kl. 11.00 fm. Fotografen John Frödin var botaniker.("Tåg" är en korrekt benämning,-det finns en växtfamilj kallad "tågväxter").Foto: John Frödin. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_angon_4.tif
Vbm_angon_4.tifGammal foderlada på den numera nedlagda fäboden Kammarn, Ängesön. T.v. en sommarladugård vid samma fäbod. Fotot taget den 4/7 1957 kl 12.00, av botanikern John Frödin.Foto: John Frödin 1957. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_116ango.tif
Vbm_116ango.tifFäbodvall på ÄngesönFotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_119ango.tif
Vbm_119ango.tifFäbodstuga på Ängesön ca. år 1921.Foto: Foto Ragnar Jirlow. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_A31142.tif
Vbm_A31142.tifStolsits med ristat schackmönster, troligen använt för spel. Stolen torde ha stått inne i någon stuga på Ängesön.Foto: Sune Jonsson 1961. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_A31143.tif
Vbm_A31143.tifEnkel, rustik spis i fiskarstuga på sydvästra Ängesön.Foto: Sune Jonsson 1961. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_A31144.tif
Vbm_A31144.tifDetalj av sommarsläden till en höskrinda, använd på Ängesön. Sommarslädarnas medar var gjorda av björk, vilket gjorde att de gled lätt på grässvålen.Foto: Sune Jonsson 1961. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_A31145.tif
Vbm_A31145.tifHär har någon boende på Ängesön skurit in sitt bomärke och årtalet 1858.Foto: Sune Jonsson 1961. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_A31150.tif
Vbm_A31150.tifLådstol fotograferad på Ängesön år 1961. Lådstolar var vanliga i Norrland förr i tiden, och användes mest till förvaring av skohö, varför de kallades "höstolar". På ställen som Holmön och Ängesön torde man dock snarare ha använt stolarna som förvaringsplats för fiskeattiraljer av diverse slag, och stolarna blev där kallade "nätstolar".Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_A31151.tif
Vbm_A31151.tifLådstol med uppfällt lock på Ängesön år 1961. Denna stolstyp användes ofta förr som förvaringsplats för skohö, och de benämndes följaktligen "höstolar". På ställen där fisket var en viktig näring, som t. ex. Holmön och Ängesön, torde man snarare ha förvarat diverse fiskeattiraljer i dessa stolar, som där fick benämningen "nätstolar".Foto: Sune Jonsson 1961. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_A31152.tif
Vbm_A31152.tifÄngesön. Lådstol med uppfällt lock, betraktad ovanifrån. Dessa stolar kallades även "höstolar" eller "nätstolar", beroende på vad man förvarade i dem.Foto: Sune Jonsson 1961. VFotoarkivet, ästerbottens museumadmin
Vbm_K1179.tif
Vbm_K1179.tifDörren till en fiskebastu på Labbsundögern, nordvästra Ängesön år 1960.Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1180.tif
Vbm_K1180.tifTimrad fiskebastu på Labbsundögern, nordvästra Ängesön år 1960.Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1181.tif
Vbm_K1181.tifIngångsgaveln på en fiskebastu stående på Labbsundögern, nordvästra Ängesön år 1960. I bakgrunden en timrad lada. Bastun är på 2010-talet försedd med tak av pannplåt.Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1182.tif
Vbm_K1182.tifTimrad fiskebastu på Labbsundögern, nordvästra Ängesön. I bakgrunden ett stall av resvirke.Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1183.tif
Vbm_K1183.tifLabbsundögern, nordvästra Ängesön. Här ses "laduvallen" eller "laduslätten", där höet breddes ut till torkning. I bildens mitt en lada där man förvarade höet. Stugan ligger på Robertsgårdens mark (senare Hannagårdens efter delning: Robert efter Robert Wikander och Hanna efter makan Hanna Wikander).Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1184.tif
Vbm_K1184.tifSlåtterglänta, "lundslått", på Labbsundögern, nordvästra Ängesön.Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1186.tif
Vbm_K1186.tifUthällan, Ängesön. Fiskarstugan t.v. byggdes ca. 1950 av material från en lada som stod på Laxbådagrund. I bildens mitt en stor ryssja uppsatt på tork, och t.h. en kran för att lasta de stenar som skulle förankra ryssjor i vattnet. Verner Brakanders båt, som syns framför stugan, användes för att frakta omkring fotografen Sune Jonsson. Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1187.tif
Vbm_K1187.tifUthällan, Ängesön. Fiskarstugan t.v. byggdes ca. 1950 av virke från en lada som stod på Laxbådagrund. Båten tillhörde Verner Brakander, som just då använde den till att skjutsa fotografen Sune Jonsson till de ställen som skulle dokumenteras. T.h. syns en stor ryssja uppsatt på tork.Foto: Sune Jonsson 4/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1188.tif
Vbm_K1188.tifUthällan, Ängesön. Här syns laxnätstänger som höll fast näten,-de ligger och ruttnar, eftersom de kommit ur bruk sedan man började använda storryssjor.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1189.tif
Vbm_K1189.tifUthällan, Ängesön år 1960. Laxnätstänger som fått skatta åt förgängelsen sedan man började använda storryssjor. I hålen på stängerna satt pinnar av rönn, ett särskilt hållbart träslag, och på dessa pinnar fästes stenar med hjälp av en hank, alltså en sorts ögla.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1190.tif
Vbm_K1190.tifGrovt tillyxad stängningsanordning till dörren på Kalle Edlunds och hans brors fiskarstuga på Uthällan, Ängesön.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1191.tif
Vbm_K1191.tifMjölkpall, 54x20x37 cm, fotograferad på Ängesön. Man hade ofta en ko med sig när man for ut till skärgården på slåtter, och på denna pall har man alltså suttit och mjölkat kossan.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1192.tif
Vbm_K1192.tifMunkhällan, nordvästra Ängesön. Hildor Bäckström (1890-1975) byggde denna enkla övernattningsstuga någon gång på 1920-talet. Den användes vid slåttern, bestod av ett enda rum och saknade såväl spis som innertak. Stugan byggdes av bräder som flutit iland från ett vrak. Det förlista skeppet som hette "Meta" hade en virkeslast ombord och dess tretumsbräder blev kallade "Metabräder", vilka användes flitigt av lokalbefolkningen till diverse byggnationer.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1193.tif
Vbm_K1193.tifFiskebastu på Sikskär, västra Ängesön. Timrad och brädfodrad, med ett enda rum. Tidigare utan innertak och med gråstensmur. Den har på senare tid blivit renoverad av Peter Lövgren, som avlönades av Fritidskontoret i Umeå, men är numera i behov av renovering igen.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1194.tif
Vbm_K1194.tifFiskebastu på Sikskär, västra Ängesön. Timrad och brädfodrad, med ett enda rum. Tidigare utan innertak och med gråstensmur. Bastun blev en gång renoverad av Peter Lövgren, som avlönades för detta av Fritidskontoret i Umeå, men tidens tand har gnagt, och den är återigen i behov av upprustning, inte minst eftersom det numera regnar in.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1195.tif
Vbm_K1195.tifFiskebastu på Sikskär, västra Ängesön år 1960. Timrad och brädfodrad, med ett enda rum. Tidigare utan innertak och med gråstensmur. Har varit föremål för renovering, men behov av en ny sådan föreligger. Ovanför dörren sitter namnbrädan "SYDLAND" från ett strandat fartyg. Denna namnbräda finns på 2010-talet på Båtmuséet på Holmön.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1196.tif
Vbm_K1196.tifFiskebastu på Sikskär, västra Ängesön år 1960.Timrad och brädfodrad, med ett enda rum.Tidigare utan innertak och med gråstensmur. Den har på senare år renoverats av Peter Lövgren, men är återigen i behov av upprustning.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1201.tif
Vbm_K1201.tifÄngesön. T.v. Västra Rössgrundets bastu, timrad och med svale av resvirke, och t.v. ett stall, också av resvirke. I förgrunden ses laxnätstänger, som vissa fortfarande använde 1960, då bilden togs. Fiskaren Rune Johansson var bland de sista som använde dylika stänger, innan storryssjorna tog över. Framför bastun syns giststänger, där nät hängdes på tork.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1202.tif
Vbm_K1202.tifVästra Rössgrundet, Ängesön. Fr.v. ses fiskaren Rune Johanssons sjöbod, fiskebastu och stall.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1203.tif
Vbm_K1203.tifFiskebastu någonstädes på Ängesön, begåvad med en namnbräda med texten "MAGRETA".Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1204.tif
Vbm_K1204.tifÄngesön 1960. Här har någon skurit in sitt bomärke, påminnande om en kråkfot, på en giststång. Giststänger användes för att hänga upp nät på tork.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1205.tif
Vbm_K1205.tifLaxnät inne i Rune Johanssons sjöbod på Västra Rössgrundet, Ängesön år 1960. Boden är orörd, och det ser likadant ut därinne än idag, dvs. 2014.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1206.tif
Vbm_K1206.tifEn modernare typ av laxryssja inne i Rune Johanssons sjöbod, Västra Rössgrundet, Ängesön. Denna bod står orörd, och det ser likadant ut därinne 2014 som när bilden togs 1960.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1208.tif
Vbm_K1208.tifRune Johanssons sjöbod på Västra Rössgrundet, Ängesön, byggd med hjälp av fiskeribidrag från Länsstyrelsen. T.h. en fiskebastu, också tillhörig Rune Johansson.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1213.tif
Vbm_K1213.tifÄngesön år 1960. Skrinda på sommarsläde. Längd: 256 cm, bredd: 100cm, höjd: 78 cm.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1214.tif
Vbm_K1214.tifStenröse i skärgården sydöst om Ängesön. Vissa använder benämningen "ryssgravar" på sådana här rösen, eftersom det är tänkbart att man där täckt över ryska soldaters lik med stenar, kanske efter kriget 1714 eller efter 1809 års krig.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1215.tif
Vbm_K1215.tifS.k. "ryssgrav" i skärgården sydöst om Ängesön. Man vet ju inte säkert om lämningar efter ryska soldater verkligen ligger begravda i sådana här stenrösen, men det är ju inte alldeles osannolikt.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1219.tif
Vbm_K1219.tifParadislund vid Klintviken, Ängesön år 1960. Timrad fiskebastu med röste av resvirke, och med stall av resvirke på baksidan. August Holmgren byggde denna fiskebastu, där man bodde under slåttertiden på somrarna. I vår tid (2014) har den rasat samman fullständigt.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1220.tif
Vbm_K1220.tifInteriör från August Holmgrens fiskebastu i Paradislund, Klintviken på Ängesön år 1960. Bordet sägs en gång ha stått inne i Helena Elisabeths kyrka (Holmöns gamla kyrka, nu på Gammlia). Stugan är idag (2014) ihoprasad.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1221.tif
Vbm_K1221.tifInteriör från August Holmgrens fiskebastu i Paradislund, Klintviken på Ängesön år 1960. Här bodde man under slåttern på somrarna, och sov i de väggfasta britsarna. För att pigga upp boendemiljön en aning har man satt upp tidningsbilder på väggen, att ha som ögonfägnad. Stugan har idag (2014) fallit samman totalt.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1222.tif
Vbm_K1222.tifSlåtterglänta vid August Holmgrens fiskebastu i Paradislund, Ängesön. I bakgrunden skymtar Klintviken.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1225.tif
Vbm_K1225.tifTimrad fiskebastu, troligen August Holmgrens i Paradislund på Ängesön. Närmast kameran en gistvall, där fiskenäten hängdes upp på tork.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1226.tif
Vbm_K1226.tifGistvall i Paradislund på Ängesön. På gistvallarna hängdes fiskenäten upp för att torka.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1227.tif
Vbm_K1227.tifFiskebastu, troligtvis August Holmgrens i Paradislund på Ängesön. Man har rest upp sparkstöttingar mot stegen och mot stugans ena gavel under dessa fordons lågsäsong.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1228.tif
Vbm_K1228.tifBåtlänningar någonstans på södra Ängesön. En "länning" är en landningsplats för båtar, och här syns hur man röjt bort stenar för att båtarna ska kunna ta sig in till land.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1229.tif
Vbm_K1229.tifBåtlänningar någonstans på södra Ängesön. En "länning" är en landningsplats för båtar, och här syns hur man röjt undan stenar för att båtarna ska kunna ta sig in till land.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1230.tif
Vbm_K1230.tifÄngesön. Höskrinda på kälke med trämedar gjorda av björk. Höet fraktades hem från ladorna på vinterns snöföre.Foto: Sune Jonsson 15/6-1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1231.tif
Vbm_K1231.tifÄngesön år 1960. Skrinda på sommarsläde, som har medar av björk, vilka glider lätt på grässvålen. Slädens mått: längd 295 cm, bredd 69cm, höjd 33 cm. Skrindans mått: längd 234 cm, bredd 72 cm, höjd 64 cm.Foto: Sune Jonsson 15/6-1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1234.tif
Vbm_K1234.tifLada med "laduslätt" på Ängesön. På "laduslätten" torkades höet. Ett hundratal sådana här lador fanns förr på Ängesön.Foto: Sune Jonsson 15/6-1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1236.tif
Vbm_K1236.tifS. k. "ryssugn" i Kontviken på Ängesön. I sådana här primitiva ugnar, som ska ha ett "tak" också, bakade ryska soldater sitt bröd under kriget 1714, då Umeå plundrades och brändes. Även Holmön, varifrån några kvinnor bortfördes, drabbades av härjningarna.Foto: Sune Jonsson 15/6 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1238.tif
Vbm_K1238.tifS. k. "ryssugn" i Kontviken på Ängesön. Ryska soldater, som deltog i kriget 1714, och brände ner Umeå, bakade sitt bröd i dessa primitiva ugnar, då deras flotta låg i Kontviken.Foto: Sune Jonsson 15/6-1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1240.tif
Vbm_K1240.tifÖstra Rössgrundet, Ängesön. I förgrunden står giststolpar för abborr- och siknät, s.k. "lagnor". På stolparna satt giststänger, och på dessa hängdes lagnorna upp på tork. I bakgrunden syns Alfred Holmgrens fiskestuga.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1242.tif
Vbm_K1242.tifÖstra Rössgrundet, Ängesön. Närbild på en giststolpe. I klykorna satt giststänger, på vilka sik- och abborrnät, s.k. "lagnor", hängdes upp på tork.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1243.tif
Vbm_K1243.tifÖstra Rössgrundet, Ängesön. T.v. Alfred Holmgrens fiskarstuga, som finns kvar än idag (2014) i moderniserat skick. I förgrunden giststolpar, på vilka satt giststänger, där sik- och abborrnät, s.k. "lagnor", hängdes på tork.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1244.tif
Vbm_K1244.tifÖstra Rössgrundet, Ängesön år 1960. T.h. giststolpar, på vilka satt giststänger, där sik- och abborrnät, s.k. "lagnor", hängdes upp på tork. T.v. skymtar Alfred Holmgrens fiskarstuga, som finns kvar än idag, (2014) om än i moderniserat skick.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1245.tif
Vbm_K1245.tifÖstra Rössgrundet, Ängesön. Fiskebastu av resvirke. Denna byggnad stod tidigare, fr. ca. 1895 och fram till 1930-talet, på Bergudden, då i skepnad av ett hönshus. Idag (2014) står den och lutar mot sitt fall.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1246.tif
Vbm_K1246.tifÄngesön 1960. Bilden visar en ljusboj till nät, en s.k. "lyktdåbb", en anordning som flyter på vattnet, och den påmonterade fotogenlyktan visar var man hittar näten nattetid.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1247.tif
Vbm_K1247.tifTimrad bastu med resvirkesvale på Östra Rössgrundet, Ängesön år 1960. Denna bastu, som idag (2014) är starkt förfallen, stod mellan ca. 1895 och 1930-talet på Bergudden, men då användes den som hönshus.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1248.tif
Vbm_K1248.tifTimrad bastu med resvirkesvale på Östra Rössgrundet, Ängesön år 1960. Den stod tidigare, mellan ca. 1895 och någon gång på 1930-talet, på Bergudden, då i form av ett hönshus. I våra dagar (2014) befinner den sig i kraftigt förfall.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1249.tif
Vbm_K1249.tifPall med intappade ben från någon stuga på Östra Rössgrundet, Ängesön. Pallen är daterad 1858 och har måtten 42x23x44cm.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1250.tif
Vbm_K1250.tifLill-halögern,i närheten av Ängesön. T.v. en fiskebastu och t.h. en insaltningsbod som användes av de sikfiskare som låg här på höstarna. Stället ägdes en gång av en handlare O.M. Andersson på Holmön, vars änka var amerikanska och ärvde det. Hon flyttade sedermera tillbaka till Amerika, och hennes barn i första äktenskapet, också amerikaner, äger stället numera (2014), men låter det disponeras av svenskar. Själva har de knappast satt sin fot där.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1250_1.tif
Vbm_K1250_1.tifLill-halögern, i närheten av Ängesön år 1960. Till vänster en fiskebastu och till höger en insaltningsbod, använd av de sikfiskare som låg här på höstarna. Stället ägdes en gång av handelsmannen O.M. Andersson på Holmön. När denne avled, ärvdes det av hans änka, som var amerikanska. Hon återvände till Amerika, och hennes barn i första äktenskapet, också amerikaner, äger stället idag (2014), men det disponeras av svenskar.Foto: Sune Jonsson. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_K1259.tif
Vbm_K1259.tifHöskrinda på Ängesön. Kälkens spårvidd 65 cm. Längd 365 cm, bredd 65 cm, höjd 31 cm. Skaklarnas bredd 110cm, längd 238cm. Man körde hem hö från ladorna på vintern.Foto: Sune Jonsson 1960. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
       
66 filer på 1 sida(or)

Copyright © Sävar Hembygdsförening om inget annat anges