Minnen från Sävarådalen och Holmön (Mish)


Hem Kontakt Logga in
Albumlista Senast uppladdade Senaste kommentarer Mest visade Topplista Mina Favoriter Sök
Hem > Sävar med omnejd > Sävar före 1920

8006_1018.jpg
8006_1018.jpgMissionskyrkan med tornet på västra sidan av Sävarån på vårvintern ca 1910. Det lilla vita huset intill och hitom var Sävars första affär. Där startade så småningom både Westermark och Sandberg sin affärsverksamhet innan de flyttade till större hus intill. Harald Jonsson startade där sko- och pappershandel år 1937. Det lilla huset hörde till det stora i mitten som var gästgiveri med mera (ägare Lindgren?). På hitre sidan av ån ligger timmervältor på isen för flottning till skiljet i Skeppsvik.Foto: Okänd omkring 1910. Reproduktion: Håkan Karlsson.toer
IMG_2815a.JPG
IMG_2815a.JPGBröllop på Berns Salonger i Stockholm år 1908. Bröllopsvittnen var riksdagsman Nils Johan Andersson (f. 1849 i Sävar, d. 1920 i Umeå lfs.) med maka. Han var ledamot i andra kammaren (kallad Johan Andersson i Baggböle) i två omgångar: 1888-1890 för Västerbottens södra domsagas valkrets och 1903-1908 för Umeå tingslags valkrets; en av grundarna till Västerbottens-Kuriren. Fotoägare: Lars A Grahn. Reproduktion: Håkan Karlsson 19/4 20135 kommentarertoer
Vbm_BR1763.tif
Vbm_BR1763.tifI Sävar troligen i tidigt 1900-tal, från vänster: Jonas Jonsson född 1874, Johan Brändström född 1848 och Alfred Holmgren. I bakgrunden syns Öksbäcksbron vid gamla kustlandsvägen. Fotoägare: Teodor Kriström (1910-84), Sävar. Lån genom Bengt Säfsten, Hjåggmark. Fotoarkivet, Västerbottens museum.admin
Vbm_1905.tif
Vbm_1905.tifOmrådet kring Sågforsen i Sävar omkring 1910 (1905-10 enligt Teodor Kriström). Handelshuset Forssell började redan år 1791 att såga timmer i Sävar. Man uppförde ett finbladigt ramsågverk, som låg i byggnaden längst till höger. Denna såg var i drift fram till 1889 och ägdes från 1877 av Sandviks ångsågs AB. Bakom den syns Sävar byamäns ramsåg som byggdes någon gång efter 1901. Den brann ned 1915 och ersattes av en ny ett par år senare. På platsen byggdes senare den första kraftstationen i början av 1930-talet. Herrgården i bakgrunden är inspektorsbostaden (Sävar herrgård) som byggdes år 1805. Den skänktes av inspektor Karl Salin, Sandviks ångsågs AB, till Umeå hembygdsförening år 1920 och blev Sävargården på Gammlia året efter. Det är inte känt om ladugården till vänster fortfarande användes vid den här tiden. På platsen där herrgården stått uppfördes ett ålderdomshem som användes fram till år 1959. Den lilla byggnaden till vänster, på västra sidan av Sävarån, inrymde en så kallad spånugn. Strandområdet nedströms mot kameran består av gammalt sågavfall (huvudsakligen sågspån). Bilden var införd i Västerbottens-Kuriren den 10 december 1971. Fotoägare: Oscar Brunius. Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
kelindsdiversehandel.tif
kelindsdiversehandel.tifK. E. Linds diversehandel i Sävar år 1895. Huvuddelen av huset finns kvar 2014 (Drottningvägen 10), ombyggt men i ursprunglig stil nordost om Sävarskolan, snett mittemot på andra sidan vägen.Foto: Nils Blomgren, Ratan. Fotoägare: Karin Sihlén, Sävar.admin
Vbm_BR7052.tif
Vbm_BR7052.tifSävar före år 1900(?): Inspektorsbostaden vid järnbruket med kyrkan i bakgrunden. Kanoner från 1809 utanför staketet längst till höger. Teckning 21 x 14,5 cm, signerad E. K.Blyertsteckning, troligen av jägmästare Edvard Kinberg, född 1867(?). Ägare 1979: E. T. Glas, Bromma. Reproduktion: Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_BR7053.tif
Vbm_BR7053.tifSävar 1875(?): Prästgården med kyrkan i bakgrunden (bruket däremellan skymt). Teckning 19 x 16 cm, signerad E. Kg.Blyertsteckning, troligen av jägmästare Edvard Kinberg, född 1867(?). Ägare 1979: E. T. Glas, Bromma. Reproduktion: Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
07_4_s8_vasterbotten.tif
07_4_s8_vasterbotten.tifVid Sågforsen i Sävar troligen år 1905. Brukets sågverksamhet, från 1877 ägd av konsul Lars Glas och Sandviks Ångsågs AB, flyttade 1890 till Sandvik i Holmsund. Det gamla såghuset med trasiga fönsterrutor pryds fortfarande av vällingklocka på bortre gavelröstet. Handelshuset Forssell hade redan 1791 börjat såga timmer vid sågforsen. På 1930-talet byggdes den första kraftstationen på brukssåghusets plats. Närmast bakom syns Sävar byamäns nya såghus, byggt efter 1901, vilket ännu inte förefaller målat som på fotografier tagna enstaka år senare. Det brann sedan ned 1915 men man återuppbyggde det ett par år senare och var i bruk in på 1930-talet. Bakom de två såghusen syns brukets ladugård med likadan takbrytning som herrgården, den tidigare inspektorsbostaden. Herrgården flyttades 1921 till friluftsmuséet Gammlia i Umeå och blev kallad Sävargården. Bron, byggd på 1800-talet och en föregångare till den så kallade Maskinåbron, tycks ännu vara i gott skick. Under bron syns kanske det sista kvarvarande av den gamla brädflottningsrännan. Bilden är införd i en volym på Krigsarkivet som innehåller det tryckta uppropet i maj 1906 om att bidra till 1809-monumentets tillkomst år 1909.Krigsarkivet, Västerbottens regemente 1639-1907: F:4, handlingar rörande monument i Sävar (1906).admin
06_05-1_upprop.tif
06_05-1_upprop.tifKrutbrånet med landsvägen från Sävar mot Täfteå och Umeå (kustlandsvägen) troligen år
sommaren 1905. Bilden finns på framsidan till det tryckta uppropet i maj 1906 om att bidra till 1809-monumentets tillkomst år 1909.
Krigsarkivet, Västerbottens regemente 1639-1907: F:4, handlingar rörande monument i Sävar (1906).admin
06_05-2_upprop.tif
06_05-2_upprop.tifKvarndammen vid Krypedalen i Sävarån med Sävar gamla kyrka i bakgrunden, troligen sommaren 1905. Bilden, som är tagen ungefär i höjd med kvarnen (trol, framför tvättstugan, jfr bild Vbm_B276.tif), är införd i en volym på Krigsarkivet som innehåller det tryckta uppropet i maj 1906 om att bidra till 1809-monumentets tillkomst år 1909. Krigsarkivet, Västerbottens regemente 1639-1907: F:4, handlingar rörande monument i Sävar (1906).admin
bssh_21.tif
bssh_21.tifSynbarligen ganska nytänd tjärdal troligtvis i tidigt 1900-tal någonstans i Sävar socken. Ett års arbete med stubbrytning och vedpreparering ska nu med rätt handhavande under en par dagar ge tjära för tiotusentals kronor (uppskattat i 2010 års penningvärde).Foto: Rickard Tegström. I: Fahlgren (1973). Blad ur Sävar sockens historia. Umeå kommun, s. 109.admin
IMG_1075.JPG
IMG_1075.JPGDen finbladiga ramsågen vid Sågforsen i Sävar, troligen år 1878. Sågverket startades 1791 och var i drift till 1889. Det sågade virket flottades på Sävarån till Skeppsvik för stabbläggning, torkning och vidareskeppning. På den hitre västra sidan av ån ses ett avsevärt upplag av brännved framför en byggnad som inrymde en s.k. spånugn. Sågverksamheten flyttades ca 1890 till Sandvik, Holmsund. Herrgården (inspektorsbostad) flyttades 1921 till Gammlia i Umeå (Sävargården). Nedom herrgården bakom skymmande träd skymtar ladugården. Närmast kameran: sågspån. Bilden är kanske den äldsta kända exteriörbilden från Sävar.Foto: Okänd. Reproduktion: Håkan Karlsson 2012admin
Vbm_4626.tif
Vbm_4626.tifBron över Sävarån i början av 1900-talet: "Automobilen passerar öfver Säfvar elf". En man kör bilen men en kvinna springer bredvid. Nedfarten till höger på motsatta stranden går till buntningskajen och tjärhovet (tjärvräkeriplatsen, där man kvalitetskontrollerade tjärtunnor). Därunder (rester av) flottningsrännan för sågat virke från sågen. Se även Vbm_BR1762.Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_BR1762.tif
Vbm_BR1762.tifBron i Sävar över Sävarån omkring 1906-1908 (även Vbm_4626).Lån av Georg Sundström, Sundbäck, genom Bengt Säfsten, Hjoggmark. Fotoarkivet, Västerbottens museum.admin
Vbm_1920.tif
Vbm_1920.tifLandsvägsbron i Sävar sydöstifrån före 1920. I förgrunden nedfarten till buntningskajen och tjärvräkeriplatsen (benämndes "tjärhovet"). Längs Sävaråns östra strand syns rännan för flottning av det sågade virket från sågverket till buntningskajen. På västra stranden kvarnen i Krypedalen som revs på 1940-talet och till vänster om den en tvättstuga. Fotoarkivet, Västerbottens museum.admin
Vbm_BR1393.tif
Vbm_BR1393.tifGamla bron över Sävarån i centrala Sävar sedd från strax nedströms järnbruket (senare: Krypedalen). Den revs ca 1920 och låg ungefär mitt emellan den nuvarande (2012) vägbron och gångbron till Sävar skola.Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR15520.tif
Vbm_BR15520.tifVykort som visar gamla bron i Sävar före 1920. På den fanns bänkar som folk kunde sitta på. Till vänster gästgiveriet, sedermera Filadelfia, med fyra lägenheter. Innan pingstförsamlingen övertog det fanns på 1950-talet bilskola och busstrafikbolag på gården. Ovanför bron syns övre delen av herrgården, f.d. bruksförvaltarbostaden, uppförd 1805.Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_BR1047.tif
Vbm_BR1047.tifSävar troligen före år 1900. Flottningsränna byggd för sågat virke. Rännan var över två kilometer lång och gick från Sågforsen till den lilla ön Gullögern i ån nedströms bron, där virket buntades och flottades vidare till brädgården i Skeppsvik. Bilden är tagen från östra sidan av Sävarån med området runt nuvarande (2012) Krypedalen till höger. I bakgrunden dåvarande bron i centrala Sävar.Fotoarkivet, Västerbottens museum. Reproduktion av vykort som samlats in av Bengt Säfsten i samband med vuxenskolans kurs "Ett sekel i Sävarbygden 1971-72".admin
IMG_1078.JPG
IMG_1078.JPGSävar herrgård (Sävargården) 1896, som 1921 flyttades till Gammlia i Umeå. Nedanför en föregångare till den senare byggda "Maskinåbron".Målning. Reproduktion: Håkan Karlsson 2012 toer
Vbm_BR1042.tif
Vbm_BR1042.tifKungsvägen i Sävar i början av 1900-talet med det som är Irene Nilssons hus år 2012 till höger i förgrunden. Det byggdes av K.U. Lundmark något av 1900-talets första år. Huset har varit hem för många olika verksamheter, t.ex. Sävars telefonväxel (låg på södra sidans övervåning). Karin Kriströms (född Ståhl, syster till Harald Ståhl) pappa Ståhl drev där Konsum på 1930-talet. Konsum hade ingången på norra sidan mot skolan/kyrkan till. Senare flyttade han med Konsum till det hus som så småningom kom att byggas om till biografen Grand. Irene Nilsson såg sin första film på Grand omkring 1940. På 1930-talet hyrde Viktor Johansson (1900-1962) med familj ett rum på norra sidan. Han hade taxirörelse och senare även bussrörelse. Han arbetade även åt Westermarks affär och körde lastbil från och med 20 års ålder. Han startade Västerbottens första bilskola när han var 21 år 1921 och bodde då i Lundmarks hus. Sönerna Gösta och Lennart Johansson, också busschaufförer, är födda i Svegbäcks hus på motsatta sidan vägen dit de senare flyttade. Sömmerskan Lilly Holmgren från Skeppsvik var sömmerska här på 1940-talet. Kristidsnämnden höll till på bottenvåningen (södra sidan i förgrunden) under andra världskriget. Ca 1944-45 köptes Lundmarks hus av Irene Nilssons svärfar Karl Petter Nilsson. Signe Jonsson hade senare på 1950-talet en modistbutik (damhattar) i samma lokal. Irene Nilsson drev damfrisering här i dryga 40 år till nära slutet av seklet. -- Skomakaren Axel Jonsson hade det vita huset till vänster. Kalle Klings pappa Rickard Kling var senare skomakare i det huset. Knut Dimborn hade skoaffär och bodde där när det brann ned, troligen på 1960-talet. Daniel och Otto Söderlund stod under branden mitt emot varandra på övervåningen och sprutade vatten. Dimborn byggde senare det hus på Generalsvägen där Lennart Lindberg driver TV-butik ännnu 2014 i den före detta skoaffären. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
8007_1034.jpg
8007_1034.jpgTavla som var uppsatt vid brukets stallar i närheten av Oscar Brunius fastighet vid Kyrkvägen i Sävar (mitt emot herrgården). I moderniserad form lyder texten: År 1833. När du lekamlig törst till jordiskt vatten drives, Låt själen njuta det som livets källa giver, Det ena har du här, Se templet var det står, Att bliva undersökt, Hur du det andra fårFoto: Håkan Karlsson 13/4 1985toer
8001_1037.jpg
8001_1037.jpgMissionsförsamlingens bönhus (där Sävaråkyrkan finns år 2014) i Sävar omkring 1910-15. Huset uppfördes 1884 (en före detta loge från Ivarsboda). Till höger i bakgrunden är storhässjan (invid loge och ladugård utanför bild mittemot herrgården på Bruksbacken) som tillhör före detta järnbruket, på 1910-talet Sandviks Ångsåg AB. Jfr bild J_4726!Fotograf okänd. Repro: Håkan Karlssonadmin
Vbm_BR1398.tif
Vbm_BR1398.tifSävar, eventuellt år 1908. Kvinna (kanske Elin Forssell) som hämtar vatten med hinkflygel troligen på Bruksbacken mellan herrgården och bruksladugården med vällingklockan på södra gaveln.Fotoarkivet, Västerbottens museum2 kommentarertoer
Vbm_BR1399.tif
Vbm_BR1399.tifElin Forssell vid bruksarbetarebostäder på Bruksbacken i Sävar. Bilden enligt uppgift tagen år 1908.Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR18604.tif
Vbm_BR18604.tifKonsul Erik Forssell på morgonpromenad söder om herrgården som byggdes som inspektorsbostad för Sävar järnbruk år 1806. Kanonerna flyttades år 1909 till Sävarmonumentet. Fotografiet är kanske taget 1908.Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Vbm_BR_1036.tif
Vbm_BR_1036.tifFoto från 1907 eller 1908 av medlemmarna i IOGT-logen Strid i Sävar. Bilden tagen i november utanför dåvarande logen, Erik Brings (2013) hus som ligger mitt emot det som senare blev logen.
Nedre raden från vänster: Oskar Lidström (skymd), Nils Larsson (byålderman), Fina Sandberg, Oskar Ågren, Hulda Sandberg, Albin Olofsson, Vilhelm Jonsson, Axel Jonsson, Magda Jonsson, Georg Löfgren.
Mellersta raden: Erik Sjöström, Hulda Karlsson, Hilding Sjöström, Edla Olsson, Ludvig Olofsson, Emil Sjöström, Alma Jonsson.
Bakre raden: Inez Kriström, ?, Gully Färdig, Mia Karlsson, Matilda Andersson, Karl Hammarbäck, Erik Säfsten.
3:e raden: Reinhold Johansson, Mimmy Lindberg, två systrar Lundmark, ?, ?, Hilda Säfsten, Gustaf Lidström, Erik Larsson, Gunnar Nilsson.
Översta raden: Helmer Säfsten, Anders Andersson, Gunnar Kriström, Adrian Jonsson, Valdemar Carlsson.
Huset flyttades enligt Bengt Bring från en by i socknen till sin nuvarande plats i slutet av 1800-talet. Till ca 1896 fanns ett mejeri i huset. Före IOGT flyttade in hyrde mejeriet hyrde ut lokaler till småskolan och till en slöjdlokal i övervåningen. År 1926 köpte Bengts pappa Per Bring huset. Familjen Bring hyrde en tid ut en rum till gudstjänstlokal åt baptisterna (rummet inreddes sedan till en lägenhet).
Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Bild_9hhl.tif
Bild_9hhl.tifByamännens såghus bakom den nedlagda forssellska sågen vid sågforsen i Sävar (tidigt 1900-tal, kanske omkring 1910). Ovanför sågplatsen står förre såginspektorns herrgård, vilken 1921 flyttades till Gammlia friluftsmuseum i Umeå (Sävargården). Bakom byasågen skymtar taket till herrgårdens ladugård. Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Sandviks_%C3%85ngs%C3%A5gs_AB#.C3.96vertagandet_av_bruken_i_S.C3.A4var_och_JohannisforsH.H. Löfvenmarks personarkiv, Folkrörelsearkivet i Umeå toer
IMG_3890.JPG
IMG_3890.JPGViktor Johanssons (1900-1962) bil, som han ägde på 1920-talet. Bilen är en Hispanio-Suiza H6 som tillverkades omkring 1919-21. Det var troligtvis den dyraste bilen i Sävar vid den tiden. Bilen var tillverkad i Frankrike och var konstruerad av Marc Birkigt. Motorn byggde på erfarenheter från flygmotortillverkningen under första världskriget. Foto: Okänd omkring 1920-talet. Fotoägare: Gösta Johansson. Reproduktion: Håkan Karlsson 2013. Bilden är färglagd.admin
Vbm_BR1398_1.tif
Vbm_BR1398_1.tifByamännens såghus bakom den nedlagda forssellska sågen vid sågforsen i Sävar troligen på 1910-talet. Bakom sågplatsen står förre såginspektorns herrgård, vilken 1921 flyttades till Gammlia friluftsmuseum i Umeå (där: Sävargården). Korna betar nedanför och norr om kyrkan på den hitre västra sidan av ån. Föregångaren till "Maskinåbron" är till höger utanför bilden.Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_G125.tif
Vbm_G125.tifGammal byggnad från brukstiden i Sävar, troligen på Bruksbacken, troligen tidigt 1900-talFotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_BR1396.tif
Vbm_BR1396.tifVedbod med mera från bruksepoken i Sävar. Notera flaggan med texten "Sävar". Bilden är tagen före 1920, troligen vid "bruksladugården" ungefär där Kyrkvägen senare kom att gå fram.Fotoarkivet, Västerbottens museumadmin
Vbm_Saras_stuga.tif
Vbm_Saras_stuga.tifBagarstuga på Bruksbacken i Sävar från järnbrukets tid. Byggd år 1805 och benämndes "Saras stuga" i samband med att bilden togs i början av 1900-talet. Den revs när en lärarbostad byggdes i mitten av 1900-talet på samma plats söder om ålderdomshemmet. I bakgrunden Sävar kyrka som brann ned 1932. Bilden är enligt uppgift från år 1908.Fotoarkivet, Västerbottens museumroec
Vbm_BR1402.tif
Vbm_BR1402.tifVykort med utsikt från Sävar kyrka mot östra sidan av Sävarån. Bilden är enligt uppgift tagen 1916 och visar synbarligen nipor (nipa = spontan rasbrant) som bildats på östra stranden strax söder om kyrkan då Sävarån var rensad och reglerad för timmerflottning.Fotoarkivet, Västerbottens museum. Insamlad i samband med vuxenskolans kurs "Ett sekel i Sävarbygden 1971-72.roec
Vbm_BR5501.tif
Vbm_BR5501.tifEvangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS) bönhus i Sävar vid invigningen 1916. Dagen lär ha varit den 12 februari. Det misstämmer med den snöfria bilden, eftersom vintern 1915-16 lär ha varit mycket sträng (kanske 2/12 i stället för 12/2?).Fotoägare: Erling Andersson. Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
Bild_31Bhhl.tif
Bild_31Bhhl.tifBron över Sävaråns biflöde Pålböleån ("Lillån") i Sävar nära Pålböle omkring 1910.Foto: Helmer Eriksson-Ernö, HH Löfvenmarks personarkiv, Folkrörelsearkivet i Umeå toer
Vbm_ns.tif
Vbm_ns.tifBrukets storhässja i Sävar västerifrån med Bruksbacken i bakgrunden bortom ladugårdsbyggnaderna, tidigt 1900-tal. Huset längst i bakgrunden i bildens mitt är f.d. nykterhetslogén (ursprungligen hammarsmedernas hus) vid Forsells väg. Det är den enda byggnad på bilden som ännu står kvar (2014) och är numera sedan länge gulmålad. Övriga byggnader revs senast i början av 1920-talet.Fotoarkivet, Västerbottens museumtoer
8005_1001~0.jpg
8005_1001~0.jpgSävars första kyrka som invigdes 1836 och förstördes i en brand natten mot den 5/3 1932.Foto: Okänd omkring 1915. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
Bild_31Chhl.tif
Bild_31Chhl.tifBron över Sävaråns biflöde Pålböleån ("Lillån") i Sävar nära Pålböle omkring 1910.Foto: Helmer Eriksson-Ernö, HH Löfvenmarks personarkiv, Folkrörelsearkivet i Umeå toer
8005_1020~0.jpg
8005_1020~0.jpgKyrkoherde Jakob Lövenmark (1847-1920), präst i Sävar i 38 år.Foto: Okänd omkring 1918. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
8005_1041~0.jpg
8005_1041~0.jpgSävar prästgård omkring 1910-15. Huset till höger (arrendatorsbostad) revs antagligen på 1950-talet. Till vänster om bilden fanns en ladugård.Foto: Okänd. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
8006_2121.jpg
8006_2121.jpgHilma Lövroth (1845-1918) på postkontoret i Sävar omkring 1910. Fröken Löfroth blev poststationsföreståndare år 1895. Årslönen uppgick då till 400 kronor i vilket ingick skyldighet att hålla lokal för poststationen. Posten låg från början en bit ovanför Sävar herrgård (Sävargården) vid nuvarande Solvägen i ett numera rivet huset lite nedanför Hans-Erik Boströms nuvarande gård. Efter Hilma Löfroth övertogs ansvaret för Sävarposten år 1917 av predikanten och mångsysslaren August Brändström, som anställde sina döttrar Ruth (gift Robertsson) och Ebba (gift Jonsson). August Brändström flyttade senare posten till sitt hus ovanför konsum ("Brändströms gård"). År 1938 övertog Ruth Brändström ansvaret för poststationen. År 1945 flyttade posten till den Robertssonska villan vid Generalsvägen öster om konsum. Omkring 1980 flyttades den till en tillbyggnad vid Konsum.Foto: Okänd. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
8006_2126.jpg
8006_2126.jpgBruksbacken mot kyrkan i Sävar. I bildens vänstra kant står folkskolan från år 1900 (här byggdes 1978 en ICA-butik). Därefter syns Missionskyrkan från år 1884. Den var ursprungligen en loge från Sandåsen i Bygdeå socken. År 1929 togs tornet bort och man renoverade kyrkan. Den andra byggnaden efter Missionskyrkan är Sävars Mejeri byggt år 1915. Det såldes 1931 till Umeå mejeri AB. 1934 fick verksamheten tillfälligt lov att upphöra p.g.a. undermåligt brunnsvatten. Den startades dock igen och 1937 påbörjades osttillverkning innan mejeriet lades ned år 1939. Den sista mejerskan var Andrea Wahlström som kom till Sävar år 1930 (1934-37 arbetade hon i Vännäs). Mitt i bilden hitom kyrkan syns Klockargården, byggd på 1850-talet. Den vändes och flyttades år 1968. Herrgården i bildens högra kant är brukinspektorsbostaden som är syskongård till Sävar herrgård (Sävargården) från år 1806.Foto: Okänd omkring 1910. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
8006_2125.jpg
8006_2125.jpgBilen "Robertsforsaren" tillhörande Robertsfors bruk, som enligt uppgift var den första bil som körde över bron över Sävarån i Sävar. Bilden, som togs omkring 1915, ska vara från det tillfället. Bron revs år 1919 och ersattes av en ny bro ett 50-tal meter uppströms, vilken byggdes 1920-23. På den gamla bron fanns "balkonger" med bänkar på ömse sidor vid körbanan där sävarborna kunde sitta och samtala. Enligt uppgift användes bron även som dansbana då damerna som blev uppbjudna satt på dessa bänkar. I bildens övre vänstra kant syns "Hammarstedts gård" från järnbrukets tid och t.h. om den "Brändströms gård" från slutet av 1700-talet, som är en av de äldsta i Sävar och har inrymt både gästgiveri och post.Foto: Okänd. Reproduktion: Håkan Karlssontoer
   
43 filer på 1 sida(or)

Copyright © Sävar Hembygdsförening om inget annat anges